Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
vinsten, retade dess ytterligare utsträckning till missnöjen
och gensträfvighet.
Sålunda dröjde det icke många år, innan en söndring
uppkom emellan konungen och de män, hvilka infört
honom i reformationsverket och till framgången deraf
förnämligast bidragit. Dessa förenade med ifver för sin
lära äfven omsorgen att åt det nya presterskapet bevara,
väl icke det gamlas hela herskarevälde, men dock en mer
än andlig betydlighet i samhället. Konungen deremot
synes, hafva högre skattat tidig och rik skörd af
reformationens verldsliga frukter än en hastig verkan deraf till
omvändelse af folkets tro. Att försvaga presternas makt
och förstärka sin konungsliga med kyrkors och klosters
gods, dem han ej sällan utöfver vilkoren i Vesterås recess
sig tillegnade, var honom angelägnare än att vid
gudstjensten skyndsamt afskaffa den latinska och införa den
svenska messan1. Onekligen handlade han i båda dessa
afseenden klokt, om icke i det förra alltid rättmätigt och
ädelt. Sitt verk stadgade han ej mindre genom
raskheten att tillgripa åtkomliga och behöfliga stöd för sin
ofta skakade tron än genom varsamheten* att ej för tidigt
påbjuda yttre förändringar, som kunde kränka ömtåliga
samveten och förbittra menigheterna.
1 I konungens bref (sine dato) till herr Måns Johansson ogillas
dennes och andras påbud inom länen, att messan öfverallt skulle hållas
på svenska, ty, heter det, »icke henger vår själs salighet therpå aliena,
att messan hålles på svenska, men saken henger fast mera theroppl att
man kunde beskaffa allestädes gode och christelige predicanter och lärerc,
the ther then menige simple allmoge retteligen undervijse och läre kunne
både om messones och andre flere missbruken, som å förde äre, och nir
allmogen uti så måtto undervijst vore och the viste någon god grand i
saken, så vore endoch tijd nog att göre så stränge budh om then svenske
messe». Celsius, Mon. Polit. Ecclespag. 14. v. Troil, HandL till
rtfér-mationshistorien, deL 3, s. 171. Detta bref är otvifvelaktigt senare in
1531, då svenska messboken utkom. Måns Johansson Natt och Dag.
som i ett Kongl, bref år 1529 kallas slottsherre i Kalmar, fick år 1532
förnyad fullmakt att hafva Kalmar slott och län i en ärlig och redlig
slottslofven. Stiernman, Höfdingaminne, i: 299, samt der åberopade
register.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
