Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 339
Icke heller visade han sig ännu sinnad att i det
formella af sjelfva kyrkostyrelsen befordra några sådana
om-skapelser, som de protestantiska furstarne i Tyskland redan
hade mer eller mindre fullständigt genomfört. Svärdet
fråntog han biskoparne, men icke herdestafven. De
ordinerade såsom förut församlingarnas lärare, hade inseende
öfver dessas utöfning af sitt embete och öfver deras seder
samt vårdade med härutinnan oförminskad makt
religionens öfriga angelägenheter. Sedan Johannes Magnus
begifvit sig ur riket och lemnat erkebiskopsstolen ledig, lät
konungen 1531 sammankalla biskoparne och presterskapet
till Stockholm för att utvälja en annan den svenska
kyrkans primas. Han ansåg sig hafva behof deraf, emedan
han ville blifva med all en konung tillkommande ära vigd
vid sin första brud, prinsessan Katarina af
Sachsen-Lauen-burg, och sålunda bereda åt sina väntade afkomlingar en
helgad rätt till kunglig värdighet. Det nära enhälliga
valet, af konungen genast bekräftadt, gaf den svenska
kyrkan till högste andlige styresman en Luthers lärjunge,
hvilken förenade de egenskaper, som till det vigtiga kallet
då mera än någonsin erfordrades — lärdom, kraft, stadigt
sinne och hofsamt nit. Ifrån skolmästare i Upsala — så
benämndes då professorer — blef sålunda magister
Laurentius Petri Nericius upphöjd till Svea och Göta rikes
erkebiskop. Han vigdes dertill högtidligen, dock med
ute-lemnande af smörjeisen och flera andra papistiska
ceremonier, utaf biskopen i Vesterås, doktor Petrus Magnus1.
Konungen, härvid närvarande, öfverlemnade sjelf åt den
nye erkebiskopen stafven, tvifvelsutan för att sålunda
ådagalägga sin makt att den förläna.
1 Petrus Magnus hade blifvit uti Rom vigd till biskop, och från
honom härleder sig successio canonica inom den svenska lutherska kyrkan.
Jfr Lars Benzelstjerna, Diss. Ac. de Successio ne Episcoporum Canonica aptid
Evangelkos prasertim in Svecia (Præs. Henr. Benzelio), Lund 1738, samt
E. M. Fant, Diss. Ac. de Successione Canonica et consecratione Episcoporum
Svecia, Ups. 1790.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
