Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 357
ringa underhåld skull kunnat ther länge blifva1.» Så länge
ännu efter 1527 biskopar och kaniker egde att uppbära
och förvalta någorlunda betydliga inkomster, underhöllo
de många »scholares» och utsände de skickligare till
Tysk-land att der fullborda sina studier. Men sedan dessa
inkomster allt mer och mer blifvit förminskade, måste ett
sådant välgörande bruk deraf upphöra eller åtminstone
inskränkas. Under dessa för presterskapets bildning så
missgynnande förhållanden var det af vigt, att
erkebiskopen Laurentius Petri införde i sin kyrkoordning ett
särskildt hufvudstycke *om scholarBehofvet af dem
och råd till folket att der insätta ynglingar, som
framdeles kunde varda »lärde, förståndige och gudfruchtige
män» samt sålunda duga till predikoembetet, framställas
med goda skäl och bevekande förmaningar, men tillika
med yttringar af misströstan om en allmännare
uppmärksamhet på denna angelägenhet. »Hvar någor, som
sig låter mykit tyckia,» — heter det slutligen — »säija
ville att vår scholæ-ordning är een slett och ringa ting,
honom svaras, att therom må vara huru thet kan, likvel
moste hvar och en bekenna, ehuru ringa thetta är, så är
thet likvel ganska mykit aff nödenne at barn och
ungdom i tucht och lofliga konster må således instruerat och
lärd varda; therföre skal man sådant icke heller förachta,
effter ingen til thet som högre är uthan genom thessa
ringa stycker komma kan.» Mätes den undervisning, som
denna skolordning noggrant bestämde, efter vår tids
fordringar, så skall den visserligen befinnas ringa,
åtminstone i omfång af läroämnen; men utan verkan att
utbilda själsförmögenheterna och att lägga grund till
högre studier blef den icke, der föreskrifterna kunde
med erforderlig skicklighet samt med lefvande och rent
nit i verket sättas. Latinkunskap, äskad såsom vilkor för
inträde i prestembetet, var den, som i tre eller fyra
afdelningar af hvarje ibland de ifrågavarande skolorna skulle
förnämligast förvärfvas medelst läsning, talande och skrif-
1 Celsii Mon., fol. 53 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
