Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
vande, och sattes det högsta fordrade måttet deraf
ingalunda lågt1.’ För undervisningen in Sacris förordnades
Luthers katekes och vissa böcker af den Heliga skrift,
af hvilka latinsk öfversättning skulle nyttjas, men »endast
grammatice exponeras». Melanchtons Dialectica och
Rhe-torica voro äfven anbefalda läroböcker, hvarur
»schole-mestaren» borde, »något» sina lärjungar bibringa.
»Latinska scholor» kallades dessa — en benämning som ännu i
Tyskland och i dagligt tal uti Skåne är för lärdomsskolor
bibehållen. »Ho, som annor tungomål, grekisko eller
hebraisko lära ville, han måtte sjelf thertill besörja sig
præceptores.» Till biträde vid undervisningen af
»små-drengarne» hade »scholemestaren» att nyttja »hörare» ur
den öfversta kretsen, dock alltid under hans tillsyn. I
»musica, både chorali och figurativa», skulle alla, som hörde
till den andra, tredje och fjerde kretsen, en timme hvaije
dag öfvas. — »Scholemestarne borde med een redelig
underhåldning försörgde varda; ty ingen kunde vara
bätter verd ett godt underhåld, än een trogen och flitigh
scholemestaren Öfver skolorna egde biskoparne att hafva
uppseende, och utan biskopens råd finge en
»schole-mestare» icke företaga någon förändring af den
föreskrifna ordningen, hvarvid han då borde »thet allenast
sökia som djeknomen kunde vara nytteligit och til theras
lärdom tjenligit, och icke see til thet, som honom
sjelff-vom helst lyste läsa i scholan». — I allt detta uppenbarar
sig afsigten att bereda den i skolorna studerande
ungdomen en sådan bildning, som tidens dåvarande skick
fordrade äfven hos dem, hvilka sedermera skulle nyttjas
i statens värf. Det behöfligaste var likväl, också med
hänseende på den allmänna folkbildningen, att dugliga
1 Virgilius, Terentius’ Cicero: De ofiiciis och EpisL familiares voro
de författare, som skulle läsas i fjerde kretsen. I denna och i den tredje
borde ynglingarne jemte prosodien lära att skrifva latinsk vers. Latin
allena skulle de inom skolan, äfven sins emellan, tala. Composito, dels
i bunden, dels i obunden stil, ålåg det dem att författa och
»schole-mästaren» (rektor) att fyra dagar i veckan korrigera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
