Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
aflidne vördade erkebiskopen sjelf hade gifvit efterdömet af
en gift prelat, och der den nyvalde lefde i lagligt
äktenskap med hans dotter, vågade man väl ännu icke; men
en uppmuntran dertill fick dock inflyta i den oftanämnda
ordinantian. Laurentii Petri kyrkoordning hade utan
allt undantag förklarat äktenskapet vara >en ährlig och
Gudi behageligh stadga». Uti Fechtens förklaring
deröfver säges åter med jesuitisk slughet: »Såsom
echten-skap är icke för någott stånd i synderheet stichtat eller
för några personer, uthan är i all stånd allom ärligitt och
gott så vel prestmen som androm fridt effter Gudz
ordning, så är ock reenlefnad uthan echtenskaps stånd
thet-samme, allom them som ther uthi lefva kunna och vilja;
och the som af Gudi then gåfvan hafva, äro ledigare att
tjena Gudi än androm.» — Om klostren medgifves väl,
att »the hafva varit uthi stoor missbruk», men beklagas,
att de »sköna husen» både i städer och på landsbygden
mestadels blifvit förstörda. Dock måtte de kloster, som
ännu voro vid makt och lätteligen kunde upphjelpas, till
ett »christeligit bruk vendas»: somliga »att gamble
ålder-stegne odh förlamade prestmen och jemväl andre, som
till verlden ingen lust hafva, måtte sig ther förhålla, lefva
uthi böner och gudfruchtigheet, predika, läsa och sjunga
Gudz ord, alt (tillägges slugt) effter then rette religion,
som uthi riket brukas, uthan alt afguderij»; somliga, >att
gambla matroner och jungfrur både af adelen och
andre, som til echtenskap antingen icke lust hafva eller
tjenlige vara kunne, måtte sammaledes ther lefva uthi
stillhet och gudelighett, lära och undervijsa hvarannan,
hollas uthi tucht och goda seder». Men härtill
inskränktes ej afsigten med klostrens återupprättande, »ty
ther-föruthan», säges det, »skole både parterne, så vel i
manna-closter som i qvinno-closter vara förplichtade. uptuchta
och lära faderlös och moderlös barn, som öfverheten
ther insättja godt synes, med läsande, skrifvande,
sjungande och sömmande». För att härvid likväl betrygga
sinnena förklaras, att »ingen skall så förplichta sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
