Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKANS YTTRE SKICK EFTER REFORMATIONEN. 365
löfte, att han eller hon ju mötte begifva sigh ther uth
igen med föreldrars samtyckie och förmyndares lof».
Slutligen tillägges: »Sådana closter äre retteliga scholor,
och vore i rijket en ähra att man ju åtminstone hade
ett med årligit underhold uthi hvart biskopssticht.»
Ännu mera kunde utur den ifrågavarande, föga kända
ordinantian anföras for att ådagalägga vidden af de
afsigter, hvilka den sedermera framstälda messboken eller
liturgien vidare uppenbarade. De sträckte sig mycket
längre än blott till återinförandet af vissa
romersk-katolska ceremonier vid gudstjensten, hvilka dock redan,
såsom yttre anvisningar till det aflägsnare syftemålet, såsom
symboler för den dit lockade vidskepliga tron och såsom
mäktiga hjelpmedel för den lockande listen, voro den
tiden af annan och högre betydenhet, än de nu
förekomma oss och stundom föreställas. Utan tvifvel var
det äfven med’jesuitiskt hopp att kunna till samma
syftemål leda det svenska uppfostringsverket, som i
ordinantian begäres förbud, att »ingen skulle fa skicka sina barn
till fremmande achademier, för än the i Upsala någon tijdh
studerat hafva och ther bekommit rectoris vitnesbörd,
hvartill de tjenliga blifva kunna», samt att hvarje från
främmande land hemkommande studerande skulle vara
förpligtad, »sedan han sigh för öfverhetena præsenterat
hafver, til at sökia achademian i Upsala, ther sigh at
låta probera, för än han antages för scholemestare uthi
någon sticht, och bekomma af rectore Upsaliensi
com-mendationem». Detta hopp kom väl sedermera på skam
genom det må hända oväntade motstånd, som liturgien
mötte hos samma professorer i Upsala, hvilka låtit förleda
sig att godkänna den henne förberedande ordinantian.
Men om ock denna missräkning kunnat föreses, var det
likväl lättare att genom en sådan anstalt, som 1583
vidtogs, nämligen upphäfvande af akademien i Upsala odi
stiftande af en ny under jesuiters ledning i Stockholm,
blifva herskande öfver den högsta undervisningen inom
fäderneslandet än att afböja verkningarna af den vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
