Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
af dem eggas. Hertig Carl, ofta kämpande med konung
Johan om väldet i staten, sedermera Sigismunds öppne
fiende, stod äfven i spetsen för den religiösa tro, som
var mot deras skarpast vidrig.
Man har velat hos Johan III förmärka någon mindre
benägenhet för katolicismen, sedan hans första gemål,
Katarina Jagellonica, aflidit och han förmält sig med
Gunilla Bielke, hvilken säges hafva gynnat liturgiens
vedersakare. Säkert är att han, åtminstone efter den tiden,
icke ville vidkännas anhängighet till det mest förhatliga
af den katolska läran. Det finnes, utom andra
vittnesbörd härom, en sermon af honom till det småländska
presterskapet, samladt på Borgholms slott den 28 April
1588*. Der beklagar han sig i bittra ordalag öfver de
beskyllningar och lögner, som upproriska prester, hvilka
sjelfva voro »trospillare, kiettere och bedragere», hade
utspridt så väl emot honom, »deras rätte konung», som
mot erkebiskopen2. De hade sagt, att konungen »gillade
en djefvulsk lähra och en förgiftig papistisk», men det
skulle de aldrig kunna bevisa; i förening med många
af adeln och riksens råd ha^e de låtit sig höra, »som
the ingalunda ville lyda nogen sådan konungh och gåfve
före att then, som öffverfölle konungen och dödade
honom, skulle thet vähl hafva gjort förgäfves och intet
blijffva therföre straffader»; men om dessa orostiftare icke
ville bättra sig, hotar konungen, att »them icke skulle
vara spart stegell och hjul till theres rette förtjente lön».
Icke såsom de påstått, »hölle han med påfven i Rom
och’ gillade allt hvad denne föregåfve medh sine
aflats-breef, vigdh vatn, förbjude presterne echtenskapet, hafva
the helige till patroner och medlare m. m.»; konungen
1 Handskriften i Nordinska samlingarna.
2 Härmed menas den dåvarande, Andreas Laurentii Bothniensb
(Björnram), hvilken såsom en ifrig anhängare af liturgien blifvit från
biskop i Vexiö erkebiskop efter den år 1579 aflidne Laurentius Petri
Gothus. Också han var gift med en dotter af den förste evangeliske
erkebiskopen Laurentius Petri Nericius. Rhyzelii Biskopskrömka, s. 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
