Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 - VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
jemte ett stort antal biskopar, professorer, magistrar och
»gemena prester», äfven ridders- och adelsmän samt
borgare1. Riksens råd öppnade öfverläggningarna samt mer
eller mindre villigt deltogo deruti, och ehuru hertigen
endast på Upsala slott, men ej uti sammankomsterna
var tillstädes, ledde dock hans kraftiga vilja de
hufvudsakliga besluten och skyddade friheten att dem fatta.
Erkebiskopen Andreas Laurentii Bothniensis hade tvenne
år förut aflidit, och till hans efterträdare uti det främsta
embetet inom svenska kyrkan var ännu ingen utkorad
och nämnd. Att valet dertill icke nu genast skedde,
att ej heller någon ibland biskoparne ansågs nödvändigt
böra blifva ordförande vid mötet2, utan att dertill
kallades med stor öfvervigt af röster professorn i Upsala
magister Nicolaus Olavi Bothniensis framför biskoparne
i Strengnäs3 och Linköping, som äfven framstäldes i
valet — denna början visade redan, huru sinnena voro
stämda. Inom få dagar blefvo artiklarna i den
Augs-burgiska bekännelsen granskade och godkända, liturgien
fördömd samt kyrkoordningen af 1571 hufvudsakligen
gillad och bekräftad. Endast några der ännu bibehållna
papistiska ceremonier vid döpelsen och den hel.
nattvarden förklarades böra framdeles afskaffas, hvilket dock
skulle ske genom fogliga medel, sedan socknepresterna
1 Då beslutet om kallelsen till detta möte fattades, ville rådet, att
den skulle endast utgå till presterskapet; men hertigen förklarade, att de
svenske, som nu hade i sinnet att betaga påfven och hans anhang allt
inrymme, vore icke förbundna att efter papistiskt bruk hålla sådana
samqväm, dem inga andra än srnordt och rakade efterlätes att bevista.
Werwing, i: 129. v
2 Hertigen säges ock hafva yttrat sin vilja, att ej någon biskop
skulle vara præses concilii. Werwing, i: 141.
3 Denne, magister Petrus Jonæ, hade varit en väldig kämpe mot
liturgien, blifvit såsom sådan af det anti-liturgiska presterskapet i hertig
Carls furstendöme väld till biskop i Strengnäs samt stod i synnerlig nid
hos hertigen. Det oaktadt och emedan han misstänktes för calvinism,
erhöll han vid valet till praesidium i mötet blott 56 röster, hvaremot 196
tillföllo Nicolaus Olavi. Biskopen i Linköping magister Petrus Benedicti
Oelandus fick ej flera än 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
