Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
följelser för sin oförvägna ifver mot liturgien flyktat ur
riket och nu vistades i Tyskland1. Mötesbeslutet
undertecknades den 20 Mars 1593 af hertigen, riksens råd,
biskopar, riddersman och adel, presterskap och
köpstadsmän. Lika lydande exemplar deraf sändes äfven till
stiften och blefvo der vid särskilda möten underskrifna.-
Mera än en allmän presterskapets endrägtighet
verkade utan tvifvel hertig Carls kraft samt mängdens
fruktan derför, att under detta följdrika kyrkomöte
sammanhålla de nyss förut söndrade sinnena. Ännu saknade
visst icke liturgien hemliga anhängare ibland dem, hvilka
uppenbarligen måste afsvärja henne, men om- de ogerna
uppoffrade en kyrkoförfattning, som lofvade att
återställa det forna prestväldet, funno de dock rådligast att
hellre beqväma sig dertill än blottställa klereciet för den
större förlust, som hotade det, ifall hertigen retades att
söka genomdrifva en calvinistisk reformation af svenska
kyrkan. Ibland sextiotre särskilda postulater, som
presterskapet vid Upsala möte ingåfvo till hertigen och ’rådet,
ådagalägga några en orolig sorgfällighet att vinna
bekräftelse åt biskoparnes myndighet samt åt det lägre
presterskapets inkomster och friheter3. Då presterskapet
samma år begärde hertigens beskydd samt hans förord
hos konung Sigismund för sina anspråk, förklarade han
sig väl vilja understödja det mesta deraf, men icke allt,
emedan det ingalunda vore hans afsigt och mening att
emot öfverheten och de verldsliga ständerna skaffa
presterna någon hög myndighet4.
1 Denne erkebiskop var ock, likasom hans tvenne närmaste
företrädare, måg åt den gamle erkebiskopen Laur. Petri Nerici. Hans lefnad
och öden äro beskrifna af professor E. M. Fant i en akademisk diss.
De vita Abrahamt Andrea Angermanniy Ups. 1802. Konung Sigismund
vägrade länge, men måste omsider beqväma sig att bekräfta valet af
honom till erkebiskop. Werwing, i: 225.
2 Det är tryckt flerestädes och deribland i bihanget till Stiernmans
Riksdagars och mötens beslut, s. 240 o. f.
1 Ett sammandrag af dem läses hos Werwing, 1. c. i: 158 ff. I
handskrift finnas de fullständigare uti Nordinska samlingarna.
4 Werwing, i: 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
