Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sista ordet. Likväl, om icke det ädla, äfven någon gång
öfverdrifvet till svärmeri, hade upplyftat menskligheten
öfver den timliga nyttans låghet; om icke en Gustaf II
Adolf med samma mod men med mera vishet än
korstågens anförare hade liksom de dragit ut att strida och
dö för en idé, hvad vore nu Europas folk? Betande
hjordar.
Allt som svallet af ridderliga känslor sjunkit undan,
hafva begreppen om allmän nytta förstenat sig. Sålunda,
genom öfvergångsformationer, som det tillhör
historieskrifvaren att utreda, har småningom bildat sig den nu
rådande statsekonomiska materialismen. I Sverige
uppkom den efter Carl XII:s död. Nordens Alcides var fallen,
och ingen arm fans, som mäktade att lyfta hans klubba.
Men beräknare framstodo, som kunde mäta hennes
kubikinnehåll samt utreda hennes värde, om hon
söndersplittrades till säljbara svafvelstickor, och under
öfverläggningarna derom uppreste åter den befriade egoismens
hydra hväsande och ettersprutande sina hundrade
hufvuden. Gustaf III:s ridderliga svärd afhögg några af dem,
men ej alla. Odjuret lefver och hotar att ur nya, allt
mer och mer vidgade gap utgjuta vinningslystnadens
giftiga ånga öfver nya slägten.
De statsekonomiska grundsatserna äro gamla, ehuru
de icke förr än under det sistförflutna århundradet kunnat
göra sig allmänt gällande. Då man läser 19:de kapitlet
24:de och följande verser i Apostla-gerningarna, tror man
sig läsa en berättelse om något, som tilldragit sig i går.
Paulus ville i Efesus förkunna Jesu heliga lära; men »thet
var en guldsmed, benämnd Demetrius, som gjorde
silfvertempel til Diana, ther the en stor vinning af hade, som
thet handtverk brukade». Denne sammankallade sina
embetsbröder, förestälde dem, huru Paulus »förvändt
mycket folk, sägande at thet icke vore gudar, som
gjordes med menniskohänder», samt visade, att detta
förmätna påstående gälde icke allenast deras handtverk,
hvilket »i then delen, hvaraf de sin näring förnämligast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
