Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade, skulle nederläggas», utan äfven den stora gudinnan
Dianas tempel, som blefve föraktadt. Genom detta tal,
hvilket skickligen svepte en allmän folktro omkring
guldsmedernas enskilda intresse, verkade han ett upplopp,
hvarunder den retade hopen, skriande: »Stor är the
Ephesiers Diana!» misshandlade Pauli lärjungar och tvang honom
sjelf att fly staden. Hvarje konseqvent anhängare af det
statsekonomiska system, hvilket man kallat det merkantila,
tänker och handlar i våra dagar såsom guldsmeden
Demetrius, när det kommer i fråga att uppoffra något af ett
lands eller en korporations handelsvinst åt de ädlare ibland
mensklighetens angelägenheter. Likaledes, redan omkring
sjutton hundra år förr än de fysiokratiska lärorna
framstäldes i system, voro de yrkade af en materialist, med
hvilken jag dock ingalunda vill förlikna den redlige doktor
Quesnay och hans talrika lärjungar. Men också blefvo de
redan då vederlagda, vida bättre än i alla senare digra
afhandlingar, genom det enkla gudomliga svaret:
»Menniskan lefver ej af bröd allena, utan af hvart och ett ord
som utgår af Guds mun».
I ett nytt europeiskt statssystem har den länge
vanvårdade kristendomen åter blifvit inkallad till nödfallshjelp
för samhällsordningen. Men ännu förmärkes det just icke,
att den kristna lärans anda upplyftat de rådande
begreppen om statens bestämmelse. Att förvandla stenar till
bröd anses ännu såsom det mål, dit den gudomliga kraften
hos menniskan må sträfva och må ledas. Under det att
tron öfverspännes till en oftast lönande mysticism,
försvagas allt mera och mera kärlekens förmåga till
oegennyttig handling. Hjertats rörelser mot det ädla, det sköna,
det goda stängas inom det enskilda lifvet; i det offentliga
verkar endast det beräknande sinnet för nytta. Man
uppmanar nationerna att oroligt fråga: »Hvad skola vi äta? Hvad
skola vi dricka? Hvad skola vi kläda oss med?» Men ingen
helig röst ifrån det öfver heden upphöjda berget säger dem,
att »lifvet är mera än maten och kroppen mera än kläderna[1]».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
