Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44^ UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
år». Samme professor förklarade ock, att intet annat än
skickliga mäns befordran till rikets tjenster kunde åter
uppväcka en allmännare hug för grundligare studier.
»Vore», sade han, »en lärare i stånd att försäkra ett
skickligt ämne, att hans befordran skulle vara säkrare
om ej otvifvelaktig, derest han sig om en utmärkt grund-
lig kunskap beflitade, eller om han vore i stånd att hän
visa honom till flera efterdömen af dem, som studier till
heder och äreställen omedelbarligen frambragt, tror jag
visserligen, att, då alla tillfällen att lära äro vid handen,
ganska många blifva skulle, som dem med täflan nytt-
jade.» Arkiatern v. Linné räknade de vetenskapliga
studiernas aftagande vid Upsala universitet ifrån år 1750,
då »akademierna», såsom han yttrade sig, »omstöptes till
gymnasia illustria och docentes blefvo satta på militärisk
fot, såsom vid ryska universiteterna, Hollstein inberäknadt,
der ock för samma orsaker vetenskaperna så tvunget
vuxit; ty Pallas och Mars hafva väl aldrig förenat sig.
En mängd examina blefvo då påbudna. dels med de
till embetsverken afgående studenter, dels under sjelfva
föreläsningstimmarna med professorernas åhörare; dessa
borde esomoftast uppropas; professorerna skulle afgifva
lektionsjournaler och plikta, om de försummade någon före-
läsning o. s. v.» Den store vetenskapsmannen anmärkte
i anledning af dessa kontrollanstalter, att »vetenskaperna
vilja uppmuntras, ej tvingas», samt att »en professor nog
kunde i sin månadsjournal skrifva huru ofta han läsit, men
icke hunt han läsit». Äfven han fördömde anciennitets-
principen, som ej allenast blifvit antagen att gälla vid
civila och militära befordringar utan äfven i sjelfva eckle-
siastikväsendet trängt sig in, »hvilket gjorde mera skada
för vetenskaperna än allt annat». »Alla hufvuden», tilläde
han, »ansågos nu lika som’ soldater. När ej hvar blifver
belönt efter habilitet och lärdom, är visst den obetänkt,
som länge arbetar i vetenskaper vid akademierna.» Pro-
fessoren Berch, hvars särskilda yttrande i ämnet lades
till grund för konsistorii gemensamma betänkande, ådaga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
