Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 443
lade med utdrag af det vid akdemien år 1761 begynta
tabellverk, att ibland de derstädes studerande, hvilkas
antal då uppgick till 6 à 700, voro pr medium 140 infor-
matorer; och då en stor del af dessa läste för flere dis-
ciplar, kunde med säkerhet antagas, att minst 200 stu-
denter, omedelbarligen ur fädernehusen till akademien
utsända, saknade den förmåga, som de ifrån gymnasierna
ankomne egde, att under egen ledning af sina studier
nyttja den akademiska undervisningen. Denna tredjedel
af hela studentcorpsen bestod af nästan alla vid akademien
inskrifna adliga ynglingar samt af förmögnare ofrälse mäns
söner. De ärnade sig till rikets civila och militära tjenster,
och om de mera än andra kommo omogna från akade-
mien, låge den sannskyldiga orsaken dertill »uti den
privata informationen, hvaröfver föräldrarne hade allena
att råda, och det omåttliga skyndandet att vinna inträde
i embetsverken». Det ansågs derför nödigt, att ett sär-
skildt med universitetet förenadt gymnasium illustre stif-
tades för sådana ynglingar, hvilkas föräldrar ej ville låta
dem nyttja den kostnadsfria allmänna elementarundervis-
ningen. För detta ändamål uppgaf professor Berch ett
af consistorium academicum antaget förslag, att i Upsala
skulle genom den akademiska styrelsens försorg inrättas,
till någon likhet med det i Halle stiftade Waisenhaus,
ett under samma styrelses tillsyn stäldt seminarium, der
emot en bestämd årlig afgift till lärares löner och öfriga
kostnader de ynglingar, som förut blifvit med privata
informatorer sända till akademien, skulle efter föräldrar-
nes fria val kunna emottagas för att under en noggrann
vård af deras seder bildas till skicklighet att draga nytta
af professorernas föreläsningar.
Denna nödhjelpsanstalt kom dock aldrig till verk-
ställighet. Emellertid hafva de 1749 och 1750 påbudna
embetsexamina vid universiteten fortfarit intill närvarande
tid och äfven i flera senare Kongi, förordningar blifvit
ytterligare bestämda. Derjemte har den författning, som
riksens ständer vid 1766 års riksdag grundade på en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
