Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 545
Jag saknade således içke skäl för en hemställan, som jag
tidigt inom komitén gjorde, huruvida det icke vore nödigt,
innan något förslag om den önskade föreningen af lärdoms-
och apologistskolor af komitén beslötes, den måtte göra sig
säkert underrättad om de nuvarande skolhusens beskaffenhet
och för den stora reformen erforderliga rymlighet. Men på
denna, efter mitt omdöme, betänkningsvärda hemställan gjordes
icke det afseende jag förväntat.
Om nu det blefve afgjordt, att alla våra gamla elementar-
skolor skulle omskapas till sådana, som komitén föreslagit,
men det befunnes, att allestädes eller åtminstone på de flesta
ställen det fordrades, så framt reformen skulle kunna i hela
dess vidd utföras, att de nuvarande skolhusen nedrefves och nya
i deras ställen uppbyggdes, hvilken skulle då bekosta all denna
nybyggnad? Kanske, efter föreskriften i 2:dra sektionen i kap.
i § af 1820 års skolordning, i fall denna lag härutinnan lem-
nades orubbad, städerna? Men detta skulle genast göra för-
ändringen förhatlig, helst ingen säkerhet gåfves, att ju icke
någon nyare förändring kunde undantränga denna. Statskassan ?
Men den är förmodligen förut nog anlitad för allahanda försök af
tvifvelaktig framgång och nytta. Stiftens byggnadkassor? Men
dessa torde flerestädes vara redan medtagna, på andra ställen
otillräckliga.
Ännu en fråga: Huru många nya lärare komme de nya
skolorna att behöfva? Då de vid elementarskolan i Stockholm
äro 9 för undervisningen af 100 lärjungar, skulle, efter samma
grund, fordras för ett sådant antal af de senare, som i Upsala
katedralskola år 1843 njöto undervisning, omkring 27 af de
förre. Men — med duplikanter inberäknade — uppgår dessa
lärares antal nu endast till 15. Det är i öfrigt icke omöjligt
att, efter den så högt lofvade förändringen, nyhetens behag
i början kunde tillocka denna skola ett ökadt antal af lärjungar.
Skall för det antagliga antalet äfven här ett maximum bestäm-
mas ? Eller skall undervisningen här ej framgent förblifva,
såsom den nu är och af ålder varit, kostnadsfri? Skall den
skolbyggnad, hvilken, jemte så mycket annat härstädes för den
vetenskapliga odlingen gagneligt och för staden prydligt, för-
evigar konung Carl XIV Johans minne, nedrifvas eller för-
yttras? — Hvad här komme att ske till beredande af skolor
med dubbla bildningslinier, blefve äfven på de flesta andra
ställen lika oundgängligt, med undantag af det stora ädla
minnets vanvårdnad.
Jaria. Skrifter. IT 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
