Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
språk böra begynna med det tyska, emedan, såsom han yttrar
sig, »det är det förnämsta i den språkstam, till hvilken vårt
modersmål hör, och det, som i sig upptagit från alla litteraturer
den rikaste skörd, så att dess egen kan kallas verldslitteraturens
kompendium».1
Visserligen har tyska språket en mindre torftig grammatik
än andra bland de nyare, såsom det franska och det engelska;
men det är dock ingalunda så rikt på former samt derigenom,
efter mitt omdöme, så tjenligt till bildningsmedel som latinet.
Oaktadt stamförvandtskapen förekomma mig tyskans och sven-
skans lynnen i allmänhet2 vara så väsentligen olika, som tvenne
språks^ det kunna vara ; det ena med sin långtrådiga slapphet,
det andra med sin raska hänförande kraft. -Skall ett experi-
ment med utbyte af latinet mot något annat språk nödvändigt
anställas, och dervid börden tagas i hufvudsaklig beräkning,
hvarföre då icke heller välja isländskan?
För den tyska litteruren hyser äfven jag en hög aktning,
änskönt jag anser den alltför mycket öfverflöda af arbeten,
hvilkas ständigt ökade massa de digra messkatalogerna utvisa.
Det är knappt tänkbart, att mängden af dessa bokfabrikater eger
något synnerligt värde. Men härom må vida lärdare män än
jag döma. Jag önskar blott, att granskare af min skrift ville
noga bemärka, att jag talat om språk såsom bildningsmedel
vid undervisningen i lärdomsskolor, men icke om den litte-
ratur, hvaruti de kunna införa mognare idkare af vetenskap
och konst. Jag har trott, att i det förstnämnda afseendet latinet,
som väl aldrig, åtminstone icke ännu under många kommande
mansåldrar, blir umbärligt för den europeiska kulturen, har
framför de moderna språken, och deribland äfven tyskan, ett
afgjordt företräde.
Erfarenheten, hvilken jag alltid har den enfaldigheten att
rådfråga, bekräftar i öfrigt otjenligheten af att vilja göra tyskan
till förebild för svensk skrift. Alltid då hon fått en öfverväl-
digande inverkan på vårt språk, har det blifvit förderfvadt.
Så efter Sveriges deltagande i trettioåriga kriget, så äfven i
nyare tider.
1 Huru mycket af svenska litteraturen har den, i synnerhet i den
nyaste tiden, upptagit? Förnämligast några romaner samt Carl Johan
och svenskarnt m. m. af samma art och ursprung.
2 Man bemärke dessa tvenne ord. Till Goethes och andra mästares
språk må ej lämpas hvad jag om det tyska >i allmänhet» yttrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
