Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När engelsmännen år 1796 besatte den
holländska Kapkolonien, utgjordes dess invånare af
flitige jordbrukare och boskapsskötare, hvilka i
många afseenden understöddes och gynnades af
moderlandets regering. Så mycket hårdare och mera
tryckande kände derföre desse »boer» det nya
engelska regementets åtgärder. Ihållande
undersökningar af regeringskommissioner medförde slutligen
år 1815 ett uppror, på hvilket talrika afrättningar
följde. Stället för dessa exekutioner kallas ännu i
dag »Schlachter’s Nek». Osäkerhet till egendom
och godtycklig styrelse stegrade i så hög grad de
ömsesidiga rifningarna, att regeringen i hemlighet
inlät sig i underhandlingar med de infödde för att
vid förnyade stridigheter kunna räkna på desses
understöd. Från 1817 till 1824 uppeggades
kaffrerne vid gränsen att ödelägga gränsböndernes
gårdar, plundra fälten och uppbränna husen. Men
först år 1834 kom det till ett verkligt kafferkrig.
Trots infödingarnes fullständiga fördrifvande och
öfriga framgångar, som boerne tillkämpade sig,
afslöt regeringen genom lord Glenelg den 26 december
1834 med kaffrerne ett fördrag, genom hvilket
bönderne kommo till insigt af, att deras lif och
egendom afsigtligt skulle blifva utsatta för en ständig
fara. Derföre beslöto de att lemna sina fäders hem
och vandra norrut i vildmarken. De togo med sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
