- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
17

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

villebrådet komma inom håll för deras kulor. Hjorden
bestod af tolf väldiga, med stora betar beväpnade djur,
så att vid deras annalkande jägarnes hjertan började att
klappa hastigare i förväntan af den kommande kampen.
Lugnt betande kommo urskogens jettar allt närmare det
förderfbringande ställe, der jägarne lågo i bakhåll, dock
tycktes de redan fått väder deraf, ty tid efter annan
blefvo de stående och frustade, som om de derigenom
velat förskaffa sig visshet om hvad för ovanliga gäster
funnos före dem i skogen.

I spetsen för hjorden gick en väldig hane, hvilken
tycktes förträffligt egnad till anförare. Han skred framåt
med upphöjd snabel och vidt utbredda öron; plötsligt
stannade han åter och sög med stor ifver in luft
genom sin snabel, medan han vände sig från ena sidan
till den andra med en rörlighet, som var högst
förvånande hos ett så väldigt djur. Hans rastlösa öga
iakttog hvarje träd och buske, och hans hotande hållning
häntydde på, att han var beredd att mäta sig med hvarje
fiende. Plötsligt måste han fått anledning till misstanke,
ty han höjde snabeln och utstötte ett skarpt, gällt,
trumpetlikt ljud, som sannolikt hördes på två mil. De öfriga
medlemmarna af hjorden svarade på detta varningsrop
med en djup, grymtande ton och stannade genast orörliga
såsom gjutna i jern, hvarvid endast rörelsen af deras
väldiga öron antydde deras oro. Denna vaksamma
hållning varade i fulla två minuter, derpå lät anföraren å
nyo höra en djup ton, och hela truppen skred åter
framåt. Men de gingo endast sin säkra död till mötes,
ty redan var den förste kommen inom skotthåll, och de
skjutfärdiga bössorna rigtades på det kolossala djuret.
Under ett ögonblick herskade djup tystnad, som afbröts
endast af elefanternes tunga steg, derpå ljöd nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free