- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
28

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större stridskraft för att hämnas det dem tillfogade
nederlaget.

Innan Hans lemnade lägerplatsen skref han några
rader på en bit papper och häftade det vid en i marken
nedstucken käpp, hvars fria ända pekade åt solen. På
lappen hade Hans skrifvit en kort berättelse om dagens
tilldragelser och rigtat käppen mot solen, på det
kamraterne, hvilka, såsom han visste, snart skulle återkomma
till lägret och följa vagnarna i spåren, derigenom måtte
kunna beräkna timmen, då han brutit upp.

– Det vore illa för oss, om floderna svällt upp,
– sade Hans till Victor, medan de redo bredvid
hvarandra bakom den sista vagnen; – en dags dröjsmål
kan kosta oss hela vår egendom.

– Och lifvet på köpet, – menade Victor.

– Åh, icke lifvet, så länge vi äro vaksamme,
våra hästar förblifva vid lif och ammunitionen räcker.
Vi kunna inlåta oss med huru många matabilier som
helst, så länge de icke hafva eldvapen. Men från den
dag de få bössor och krut kommer det att gå illa för
oss jägare, ty de skulle då genom sitt stora antal blifva
mycket farliga.

– De engelske krämarne förse dem med gevär så
fort de hinna, – svarade Victor, – och med dessa
gevär kunna vi och våra barn en gång blifva dödade.

Sedan oxarne dragit i fulla två timmar, började
de visa tecken till trötthet, och då ett omedelbart
angrepp icke var sannolikt, gjorde man derföre halt och
tillagade middagsmåltiden; men knappt hade elden lågat
upp och kokningen börjat, förrän jägarne fingo fröjda
sig åt den välkomna anblicken af sina kamrater. Två
af desse redo på en häst, emedan ett af djuren dött i
följd af det erhållna spjutsåret; då man emellertid hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free