Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
kaffrerne vände om från sitt fåfänga letande, märkte de
snart, att fotspåren ledde till det ställe, der de sett sin
förmente landsman, och derifrån vidare i den rigtning,
som han tagit. De insågo nu genast Hans’ list, och de
lurade kaffrernes raseri kände inga gränser. Emellertid
voro de säkra på att hinna upp honom, då de icke voro
okunnige om sin egen utomordentliga snabbhet och
uthållighet i jemförelse med en hvits. Dock återstodo
ännu endast två timmar till solnedgången, och skulle
flyktingen icke undkomma dem, så måste de till dess
ha fångat honom. De ilade derföre med hela sin
snabbhet efter fienden, hvilken, så snart han märkte,
att all förställning hädanefter var utan gagn, bortkastade
skölden och zuludrägten, fattade sitt igevär och i snörrät
rigtning fortsatte sitt lopp till floden.
Hans fann snart, att han i kapplöpning icke var
zuluerne vuxen. Desse vunno hvart ögonblick på honom,
och derföre grubblade han på någon list, hvarigenom
han skulle kunna undkomma de förföljande.
Den mark, öfver hvilken Hans hittills sprungit,
var mjuk och bevuxen med gräs, så att, äfven om hans
förföljare icke varit i stånd att se honom, de likväl
med lätthet skulle kunnat följa hans fotspår. När han
följaktligen uppnått den klyfta, som omedelbart ledde
ned till Tugelafloden, föll honom en plan in, som möjligen
skulle kunna leda zuluerne på falskt spår. Sedan han
uppnått en stenbunden mark, i hvilken aftrycket af en
fot svårligen skulle kunna märkas, qvarlemnade han i
det ögonblick, då han förlorade sina förföljare ur sigte,
några djupa fotspår, gick derpå lätt och försigtigt ungefär
femtio steg tillbaka, utan att lemna några spår efter
sig, och vek derpå af i rät vinkel mot den
hittills-följda rigtningen. Efter en stund stannade han litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
