Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Josef Helander.
tid endast som »Öfweschriffter», hvilka snart förstördes, »ty iagh
hafwer sielf — berättar han i företalet till Guds Werk och Hwila —
ingen Lust hafft til at läsa them igenom/ fast mindre förmodat thet
andre skulle hafwa / Ja iagh hölt them i så neesligit wärde // at iagh
blyges wid thet iagh schreef nu thetta ärgiriga Ordet / at iag
hafwer förlorat them / helst emedan the woro ey allenast Barnslige
utan och Werladzlige».
Hans censur öfver egna alster understöddes af en grundlig
estetisk bildning. De litterära företeelserna inom de land, hvilkas språk
han behärskade, förmådde honom ofta att lägga den teologiska
lärdomen åsido, och redan hans första större skaldeverk bar vittne
om en beläsenhet, som ej obetydligt öfversteg det vanliga måttet.
Utom en grundlig kännedom om antiken ägde han i ganska
vidsträckt omfattning studier i det moderna Europas nationella
diktning, från de stora italienska nationalskalderna Dante, Petrarca och
Boccaccio till renässansidealets upplösning med seicentisterna, från
den romerska renässansens första förmälning med franskt
nationallynne hos hofskalden Marot till klassicitetens hofmannamessiga
korrekthet i Ludwig XIV:s tid och från Chaucers grundläggning
af modern engelsk vitterhet till den väldige puritanskalden Miltons
odödliga verk. Icke mindre starka intryck hade han hämtat från
1600-talets tongifvande tyska skalder och från den holländska
nationallitteraturens blomstring med Vondel, Huygens och fader Cats.
Det diktens ideal, som Spegel upptog och förelade sin egen
sångmö, var en senrenässansens internationella tillhörighet, men
med de modifikationer, som germansk anda och germanska
språkförhållanden gifvit däråt i tysk och holländsk vitterhet.
Lärdomspoesien med nyttighetsmoral och regelrätt klarhet efter främmande
mönster skulle träda i stället för den äldre, folkligt nationella
diktning, som var alster af ett sæculum obscurum, och sångens
gåfva göras till resultat af vetenskapliga studier och inlärd
tecknisk färdighet i metrik och språkbehandling. Poesien tvingades
in i en sträng och välgörande uppfostringsperiod, då man, ledd af
medveten beräkning, gjorde kraftiga ansatser att förnya de poetiska
ämnena — »tu auras en premier lieu les conceptions hautes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
