Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 23
jande vår ventilerades under ledning af professorn i logik och
metafysik Canutus Hahn en serie undersökningar i pneumatologien,
och bland dessa förekommer en af Spegel den 1 maj till offentlig
granskning framställd Disputatio Pneumatica (1 ark in 8:o),
bestående af fyra teser jämte utförd motivering och korollarier1.
Med stöd af sålunda ådagalagda kunskapsprof blef den nu 26-årige
Spegel kreerad till magister vid den första promotion, som år
1671 med stor högtidlighet företogs vid det nybildade universitetet.
Den kunskapsrike magistern, som nu stod vid öfvergången
från sin student- och frihetsperiod till mannaåldern med dess
ständiga ämbetsbördor, fylldes i dessa år af den ungdomens
öfverflödande lifslust, som med de ideala drömmarnas rikedom förenar
manligt verksamhetsbegär och outtröttlig kärlek till vetande. Under
känslan af ädelheten i sina sträfvanden utkastade han djärfva
planer till värf, dem hans mannaålder skulle omsätta i verklighet.
Till dessa ungdomsdagar gingo äfvenledes hans tankar tillbaka, då
han i något äldre år kvad:
»Jag har från långlig tid haft håg och lust at klifwa
Uppå Parnassi bärg och låta mig inskrifwa
Uti Apollos Hof, til all de lärdas möda,
Som gifwer wäl beröm, men föga bröd och föda» 2.
[
De diktalster, som härledde sig från hans vistelse i den själf
litterärt intresserade grefve Stenbocks hus, betraktade han
emeller
dolda» egenskaper, såsom ytförhållanden, djup, salthalt, färg och rörelser. I det
hela är denna undersökning fri från de hugskott och vidskepligheter, som
vidläda den framställning af vattenregionerna, som Spegel lämnar i Guds Werk
och Hwila.
1 I denna afhandling häfdas den öfvertygelsen, att emedan anden (spiritus)
lika mycket öfvergår vårt förstånds klarhet, som den undflyr ögats skarpa blick,
kan den icke enligt logikernas regler exakt definieras, men väl beskrifvas inom
en gräns, som inskränker och kan inskränkas (per terminum contrahibilem et
contrahentem). För att nå dessa deskriptiva bestämningar, fordras en abstraktion,
»som är alldeles olik öfrig abstraktion i teoretiska ämnen» och som »endast bildar
sig sådana begrepp, som afgjordt utesluta materien». Efter att hafva
ådagalagt, att »begreppet ande är ett och detta gemensamt för det skapade och
icke skapade, likväl med den gemensamhet, som sker genom förståndet», når
författaren sitt mål genom att bestämma anden såsom immateriell substans.
2 Tryckt i Saustedts Samling af Verser på Swenska, IV, 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
