Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 57
af Spegels insatser i det kyrkliga nybildningsarbetet kan emellertid
endast åstadkommas i den mån kvarvarande handlingar och
protokoll gifva underrättelser ej blott om resultaten af ärendenas
beredning utan äfven om respektive deltagares medverkan därvid,
och af denna anledning uppnår bestämmandet af Spegels betydelse
för skilda värf endast approximativ visshet. I ett och annat fall
såsom i fråga om hans ställning till utarbetandet af 1686 års
kyrkolag och den därmed sammanhängande skolorduingen har den
från hans egen tid utgående och af hans äldsta biografer
åberopade traditionen utmärkt honom såsom prästeståndets
verksammaste ledande man, under det den efterföljande historiska forskningen
anvisat honom en långt anspråkslösare plats som medarbetare.
Olvifvelakltigt har traditionen vid det allmänna lofordandet af hans
duglighet och ädla karaktär öfverskattat förtjänsterna med afseende
på lagstiftningen, men möjligt är desslikes, att Spegel såsom intim
vän till grefve Lindschöld och konungens främste rådgifvare i
kyrkliga angelägenheter utöfvat ett inflytande, hvilket i vissa afseenden
öfverstiger det, som blifvit i de offentliga handlingarna protokollfördt.
Den gamla kyrkoordningen af år 1671 afslutas med det
erkännandet, att ehuru man beflitat sig om att göra den så fullständig
som möjligt, ännu många stycken torde felas, och smågha the wel
medh tidhen her til satt warda”. Ända från början af det 17:de
århundradet hade man varit sysselsatt med omarbetningsförslag för
att åstadkomma en kyrkoförfattuing, som i fråga om fast
maktfördelning mellan stat och kyrka och allsidigt tillgodoseende af
kyrklig uniformitet och lagbestämdhet bättre motsvarade tidens kraf,
men alltid utan resultat. Oredan inom kyrkan blef emellertid allt
mera kännbar, och särskildt med afseende på de nyförvärfvade
landsdelarne behöfde kyrkoordningen för vinnande af enhet och
och likformighet väsentligen utbildas och fixeras1. Spegel, som
ägt mesta beröringen just med dessa landsdelar, nitälskade varmt
härför2 och meddelade i samråd med grefve Lindschöld konungen
1 Jfr Kongl. bref den 5 april 1681.
2 Flere Spegels tidigare biografer ba i denna nitälskan trott sig finna en
pådrifvande anledning till att arbetet med kyrkoordningens förbättrande på
allvar vidtogs frän den första riksdag, vid hvilken Spegel var närvarande. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
