Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Josef Helander.
sin erfarenhet af den gamla kyrkoordningens otidsenlighet och
brister.
Vid 1682 års riksdag erhöll prästeståndet befallning att
oförtöfvadt och med allvar arbeta på kyrkolagfrågans lösning och att
icke åtskiljas före fullbordandet af ett förslag, som kunde delgifvas
de öfriga stånden till revision. Den unge superintendenten Spegel
bevistade nu prästerskapets ordinarie förhandlingar, och ehuru han
i början såsom nykomling iakttog en mera tillbakadragen hållning,
förvärfvade han inom kort förtroende bland sina ämbetsbröder
genom kloka och på vidsträckta kunskaper hvilande insatser. I afsikt att
lägga en fastare grund för sina åskådningar tog Spegel till hjälp
sin lefvande håg för historisk forskning och ägnade sig i samband
med detta lagbercedningsarbete åt studiet af äldre in- och
utländska kyrkostadgar och förordningar. Han ägde härigenom en större
rikedom på uppslag och lät det material, som förelåg till
hoparbetande, belysas från synpunkten af kyrkobrukens och stadgarnas
utvecklingshistoria och betydelse för den kyrkliga kulturen. Bland
de spegelska handlingarna i Uppsala domkapitelsarkiv finnes en
äldre redaktion af kyrkoordningen, hvilken han försett med
randanmärkningar och hänvisningar af detta slag1, och några hans
anteckningar i marginalen till det i riksarkivet förvarade 1682 års
kyrkolagförslag bära vittne om samma intresse. Dessa
undersökningar, som sedermera kommo honom till godo som kyrkohistorisk
författare, utvidgade han äfven till studiet af »casus och
qvæstio
WestéNns Svenska Kongl. Hof-Clericiets Historia II, 140 och det med
anteckningar af A. O. Ruavzenius interfolierade exemplar af Spegels biskopskrönika, som
förvaras i Linköpings stiftsbibliotek, jämte åtskilliga andra på dessa författares
obevisade uppgifter hvilande biografiska utsagor.
1 Detta af Spegel med intresse omfattade och möjligen bearbetade
kyrkolagförslag stämmer icke öfver ens med något af de mera bemärkta, från
århundradets midt och senare tid utgående förslag, hvilka närmast lämnat
material till 1686 års kyrkoordning. Den starkt dogmatiserande, breda stilen,
inledningspolemiken mot papister, kalvinianer m. 11. tyder på ett utkast från
århundradets tidigare del. Det är utarbetadt i trogen anslutning till 1571 års
kyrkoordning. Kapitelindelningen är fullständigt den samma, tankarna,
argumenteringen och skriftcitaten de sanna. Tydligen är detta förslag ett försök
att modernisera och något förkorta den gamla kyrkoordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
