Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Josef Helander.
icke detta, enär dess verksamhet gjordes öfverflödig på grund af
den omskiftning i grundtankar, som konungen med tillämpande af
sin på riksdagen bekräftade lagstiftuingsrätt önskade låta den nya
kyrkoordningen undergå. Det odelade förtroende, Carl XI hyste för
Spegels hängifvenhet och duglighet i fräga om kyrkliga
angelägenheter, gjorde emellertid, att Spegel efter riksdagens slut på grund
af enskild kunglig befallning kvarhölls i Stockholm för att såsom
representant för de kyrkliga intressena vara tillstädes vid det
fortgående arbetet med kyrkolagen1.
Prästeståndets förslag, som med vissa förkortningar och
själfständiga tillägg (t. ex. kapitlet om Consistorium Regni) i sina
tidigare delar utarbetats med synbar ledning af Laurclii förslag, under
det mot slutet inflytandet från Emporagrius är starkt
öfvervä
(1
gande2, gick ut på att häfda kyrkans själfständiga ställning,
representerad af prästerskapet. För att skaffa motvikt häremot
öfverlämnades arbetet af konungen till ett granskningsutskott af högre
civila ämbetsmän med kongl. rådet E. Ehrenstéen som ordförande.
1 Den blygsamme Spegel, som eljest knappast omnämner något af de
många för honom ärofulla värf, hvilka fullbordades under hans medverkan,
berättar i sitt testamente, hurusom konungen visade sig högeligen värdera hans
nit för den kyrkliga ordningen på Gotland, »och therföre», heter det vidare,
»tå han (Spegel) kom till Riksdagen uti Stockholm A:o 1682, wardt honom
befalt blifwa ther qwar, oachtad at Stiftet underdånigt sökte thet han mätte resa
dit tilbaka, och han sielf begiärte lof till at få blifwa pä Gothland, och förrätta
sit Embete: men honom pälades jämte andra at genomse och låta afskritwa
thet concept af Kyrko ordningen, som af D. Paulino Lenæo, Laurelio, Stigzelio,
Emporagrio författad war... .». Upmark-Rosenadler, som delvis hemtat sin
framställning ur Spegels testamente, låter likaledes förstå, att Spegel öfver ett
års tid, således äfven efter slutet af 1682 års riksdag kvarhölls i Stockholm för
att sysselsätta sig med honom ombetrodda förarbeten till kyrkolagen: »Quis
vero de industria Nostri sensus Regi fuerit, quæ de singulari in rebus Divinis
ordinandis prudentia opinio, ex eo intelligimus, quod omnem Divini cultus
sacrorumque rituum rationem in communem denuo legum formulam et publicas
tabulas exscribendam consignandamdque, post divini juris consultissimos, Paulinum,
Lenæum, Stigzelium, Laurelium, Emporagrium, Nostro injungeret. Quo quidem
in opere ut nihil inconsultis aliis, summis in patria viris, ageret, in principe
urbe per annum et amplius mansit... »
2 Jfr O. von Feimitzens anteckningar: Jemtförelse emellan 1682 års
kyrkoordningsförslag och Laurelii samt Emporagrii. Ur Acta angaende förslag till
kyrkoordning. Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
