Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 61
Dessa lekmän, som anslöto sig till en afgjord cæsaropapistisk
uppfattning i kyrkorättsliga frågor, ägnade prästeståndets förslag en
ingående kritik. Prästerna menades förblanda andlig och världslig
domsrätt, särskildt genom den jurisdiktion, som de i sträfvan efter
en hierarkisk kyrkostyrelse ville tilldela consistorium regni, och i
stället för en lagstil med korta, bindande ordasätt hade deras
oratoriska »stylus ecclesiasticus» flerstädes svällt ut till vidlyftiga
teologiska utredningar1. På grundvalen af den gamla kyrkoordningen
utarbetade nu lagkommissionen ett nytt förslag, hvari den
världsliga öfverhetens myndighet och domsrätt i kyrkosaker kraftigt
häfdades 2.
Men »emedan dhet hända kunde, at Prästerskapet hade ännu
härwid något at påminna» 3, beordrades ärkebiskopen och några
framstående prästmän, bland dem biskoparna Spegel, Pontin,
Carlsson och Gezelius d. ä. samt professor Er. Benzelius, att träda
tillsammans i september 1685 och efter inbördes öfverläggningar förena
sig med den föregående kommissionen. Härvid kom förslaget åter
under prästerligt inflytande. De skilda åskådningarna bröto sig i
början hårdt mot hvarandra, men då denna ojämna strid icke kunde
leda till genomförandet af de principer, som hyllades af
prästeståndets flertal, försiggick samarbetet efter hand både lugnt och
skyndsamt, till stor del på grund af den foglighet och klokhet,
hvarför Swebilius och Spegel gjorde sig bemärkta.
Under februari månad 1686 förchades till behandling frågan
om äktenskapsförbud inom närskylda leder, hvarvid biskop Spegel
i anslutning till äldre kyrkostadgar och konsistoriella utlåtanden,
1 Jfr kommissionens den 29 januari 1684 i rådskammaren föredragna
skrifvelse. Ur Riksarkivets handlingar angående kyrkoordningen.
2 Som C. G. Malmström angifvit. utgör det genom Spegels försorg
bevarade, bland hans handlingar i Uppsala konsistoriearkiv befintliga Ridderskapets
författade Project til Kyrkeordningen, ingjffwit Anno 1685 d. 14 Septemb.
helt säkert en renskrift af denna kommissions arbete, men däremot har icke
Spegel egenhändigt, som sammastädes uppgifves, infört de där förefintliga
randanmärkningarna, hvarför det kunde sättas i fråga, om de härleda sig från
honom. Jfr C. G. Malmström, Bidrag till Svenska Kyrkoförfattningens Historia
under sjuttonde seklet. (Tidskriften Frey 1850, sid. 287).
3 Riksregistraturet den 11 juli 1685.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
