Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Josef Helander.
Den af Spegel verkställda öfverarbetningen af Lindschölds
koncept gällde hufvudsakligen de senare kapitlen om ungdomens
undervisning i skolor och gymnasier samt om förbållandet mellan lärare
och lärjungar. Nästan i hvarje paragraf inom tredje och fjärde
kapitlen har Spegel tillagt bestämmelser rörande kurser och
läroböcker, hvilka i den slutgiltiga affattningen troget upptagits, vanligen
i något fylligare framställning, och då den nya skolordningen mindre
lade i dagen någon verkligt genomgripande förändring med hänsyn
till undervisningens art och omfång än sträfvande att åstadkomma
likformighet och en praktiskt fruktbärande anordning af studierna,
så bidrogo Spegels tillägg på läroboksområdet och den därmed
förknippade utvecklingen af studiekurserna i tillämpande riktning
icke oväsentligt till de fördelar, som genom förordningen vunnos.
Den stränga formalism, som sökte sitt bildningsideal i
logisktdogmatiska distinktioner och i den klassiska verbalismen, stod i
begrepp att gifva vika för cn mera praktiskt empirisk
tidsriktning, och 1693 års skolordning betecknar endast en kortvarig
öfvergångsform, som ofullkomligt antyder denna sträfvan utan att
hafva funnit de bestående uttrycken härför. Till karaktärsanlag
djupt befryndad med denna på det reala lifvet riktade åskådning,
var Spegel ännu teoretiskt bunden vid ett äldre bildningsskede, och
hans kunskapsideal, sådant det tog sig form i skolordningen, trädde
ingalunda i medveten och afsiktlig motsats till ett föregående. Den
uppgift, som vid skolordningens författande låg honom varmast om
hjärtat, var ett distinkt framhållande af skolans betydelse som en
moraliskt religiös fostringsanstalt, och därur härflyta hufvudsakligen
de nya insatser han gifvit. Han riktade lärokurserna med
reformationshistoria, med sedelärande sentenssamlingar och colloquia ur
den kristna latiniteten, och han har i öfrigt med Lindschölds torrt
befallande och strängt koncentrerade stil sökt införlifva förmaningar
till en nykter och kristlig vandel samt fixerat lärarnes skyldighet att
framdraga den moraliska tillämpningen af det, som genomgås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
