Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 7. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: revisionen af den svenska bibelöfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 93
kontrollerad bibelupplaga. Han jämförde olika svenska editioner
inbördes och med Observationes Strengnenses, på hvilka han
liksom Hadorph, Swedberg och andra sökt fästa konungens
uppmärksamhet1, och under vidlyftiga parallelstudier lät han svenska bibeln
belysas af den hebreiska och grekiska grundtexten, Luthers senare
öfversättning, Osianders, Gerhardi och Calovii bibelverk samt andra
tyska, holländska, engelska och danska tolkningar. De möjligheter
till ett distinktare och modernare återgifvande af grundtexten i svensk
dräkt, hvilka framstodo som frukt af dessa studier, veko emellertid
stegvis tillbaka för kärleken till fädernas vördnadsvärda affattning
och delvis föråldrade språkformer. Det stämde bättre öfverens
med Spegels milda, fridsälskande sinnelag att förklara och
kommentera det, som ägde gammal kyrklig häfd, än att bryta väg för en i
viss mån ny tolkning, hvars nödvändighet och sakliga berättigande
ännu icke framträdt som en ledande idé i tidens allmänt kyrkliga
medvetande. Utläggningar och homiletiska analyser af den gifna
bibliska texten blefvo det mera fridsamma område, där hans
outtröttliga arbetsförmåga fann sig bäst till rätta. De svenska
kyrkoreformatorernas starka, klangfulla språk präglade sig i hans hjärta
såsom något oöfverträffligt och hardt när oföränderligt, och efter hand
vardt det honom allt mera klart, att den enda väg, på hvilken
bibelfrågan utan buller och slitningar kunde vinna en, om ock tillfällig
lösning, ledde till ett troget upptagande af det gamla. Till och
med bibelns ortografi syntes honom normaltiv, ty, säger han, »när
jag i ungdomen skulle lära mig någon wjs skrifning, så fölgde iag
then som fins i lilla Swenskå Biblien, tryckt i Leyden 1633,
hwilcken iag tå altid laas, och kan mig näpligen nu ther ifrån wänja».
1 Den gamla troget upprepade föreställningen, att Observationes
Strengnenses under årtionden varit fullkomligt bortglömda och okända, ända tills
Hadorph år 1666 återfann ett exemplar i riksarkivet, hvaraf sedan gjordes ett
stort nummer, är så tillvida oriktig, som teologiska fakulteten i Uppsala ägde ett
af åtminstone några dess medlemmar kändt och bearbetadt exemplar. A en i
Uppsala domkapitelsarkiv förvarad afskrift har Eric Benzelius d. ä. egenhändigt
antecknat: »Strengensium Annotationes öfwer Biblien de A: o 1600 och 1601
dem iag.låtitt till mitt enskijlte behof afskrifwa af dett exemplar som har
funnets inter Acta Facult. Theol. Ups. 1663 då iag war Facultatis Notarius».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
