Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 9. Spegels verksamhet som biskop i Skara. Jubelfesten 1693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 147
åhörarna, som predikoämbetet borde föra med sig. Men om
församlingarna genom myndigheternas omutliga rättrådighet vid hvarje
befordran bibragtes den öfvertygelsen, att kristlig omvårdnad om
deras andliga välfärd var det afgörande motivet, så stärktes
därigenom förtroendet för deras själasörjare, och konsistorii auktoritet
bibehölls i ära.
Fruktan för alla sidohänsyn gjorde honom principiellt afvog
mot den af kyrkolagen delvis understödda seden att konservera
en afliden pastors familj vid gället, emedan dugande prästmän af
detta skäl lämnades i armod endast därför att de voro gifta, och
ovärdiga eller föga meriterade män kallades till lägenheter, som de ej
voro vuxna. Åndock det är församlingarna tillåtet att välja sina
präster, säger han med afseende på ett dylikt befordringsmål, »så
är them ljkwel intet befalt at wällia Män åt Prestedöttrarna, hwar
med lärde och skickelige Män finna sig sellan wel betiänte,
emedan the förmoda sig kunna få hustrur, fast icke hela
Församblingen frja för them, och the hålla thet orjmeligit, at dottren biudes
them till hustru förr än the sielfwa hafwa ther om anmält sig hos
hennes Moder» 1.
Folkbildningens höjande och församlingarnas religiösa
upplysning stodo i omedelbart beroende af tillräckliga och dugliga
prästerliga krafter, hvarför Spegel ifrade för att prästerna genom
flitigt predikande och såväl enskild som offentlig
katekesundervisning måtte öfva inflytande på alla församlingens medlemmar. Inom
Skara stift funnos vid denna tid öfver 330 kyrkor. Pastoraten
bestodo vanligen af flera små socknar, och då ganska få pastorat
mäktade försörja mer än tvänne präster, yppade sig svårigheter att
rättvist anordna förmånen att söndagligen hafva gudstjänst. De
folkrikaste församlingarna tillgodosågos i främsta rummet, men
tvister uppstodo esomoftast mellan adel, präster och menige man,
sär
1 Fol. 8 sid. 375, Växjö. Jfr Spegels yrkande om afslag på en dylik
konservation i bref till Kgl. Mt den 8 juli 1691. En och annan gäng lät han
likväl hänsynen till en fattig prästfamiljs upprätthållande medverka som
rekommendation för en eljest mindre meriterad sökande, men han understöddes på
det kraftigaste af konungen i oppositionen mot denna sed. Jfr t. ex. Kongl. bref
den 4 augusti 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
