Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 9. Spegels verksamhet som biskop i Skara. Jubelfesten 1693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148 Josef Helander.
skildt om kapellgudstjänsterna, och flera kyrkor stodo öde.
Anspråken på tillgång till predikan voro starkare än lusten att åhöra
den. Emellertid utöfvades en omfattande predikoverksamhet,
ansträngande för prästerna men nödvändig för folket, emedan man,
som Spegel i bref till konungen (nov. 1687) förklarade, »iblant the
fleste gamle finnes en beklagelig fåkunnoghet, ia större Siälarnes
mörker än man tro skulle». Folket undervisades i kristendom
såväl vid den offentliga gudstjänsten som vid de sön- och helgdagar
återkommande katekesförhören och katekespredikningarna. Rote
efter rote och gård för gård genomgingos och förhördes
församlingsmedlemmarna, och då de af tredska eller blygsel öfver bristande
kunskaper undandrogo sig att närvara vid denna undervisning,
inskärpte Spegel hos prästerna, att de med anlitande af rättsliga
hjälpmedel skulle utkräfva därför ådömda böter. Särskildt ålåg
det prästerna att hafva ett vaksamt öga på krigsfolket, hvilket
såväl i sedligt som religiöst afseende hade mycket olärdt1.
Under sina visitationsresor sökte Spegel genom sträng
kontroll öfver folkets religiositet och insikter i katekesen verka för den
andliga bildningens höjande. Socken för socken genomreste han
sitt stift, höll katekesförhör med unga och gamla, undersökte
församlingarnas kyrkliga förhållanden och förfrågade sig om hvad
folket »med trygt samwete inför Gud» hade att meddela om sina
präster, deras välförhållande i ämbetet, allvar i Guds ords ideliga
predikande och ihärdighet vid folkets kristendomsundervisning. Han
iakttog på dessa resor glädjande ansträngningar såväl å prästernas
som folkets sida. Denna folkets sträfvan efter kunskap
framkallades dock i många fall af fruktan för kyrkolagens
straffbestämmelser rörande gensträfvighet och försummelser att besöka
katekesförhören2. Bristande kristendomskunskap gällde som
äktenskapshinder. För uteblifvande från böndagsgudstjänst tillstyrkte
biskopen anklagelse inför världslig rätt3. Uraktlåtenhet att resa sig
1 Jfr t. ex. konsistorii protokoll den 10 och 17 september 1690.
2 Jfr visitationsprotokollen, Skara konsist. skr till Kgl. Mt den 27 januari
1692, Riksarkivet, och det med anledning däraf utfärdade Kongl. brefvet den 31
januari s. å.
8 Konsist. prot. den 14 januari 1691.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
