Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 11. Spegels ord "Til Poesiens rättsinnige Elskare". Några grunddrag af hans estetiska åskådning och dess tillämpning på den episka dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfte kapitlet.
Spegels ord ”Til Poesiens rättsinnige Elskare”. Några
grunddrag af hans estetiska åskådning och dess
tillämpning på den episka dikten.
Det genom renässansen skärpta personlighetsmedvetandet tog
sig under Sveriges storhetstid, påverkadt af dess politiska betydelse,
uttryck i en anda af storslagen patriotism, i en mångsidighet, som
både splittrade lofvande företag och inbragte nya segrar, och i ett
omättligt kunskapsbegär. Man byggde på den samfäldt germanska
bildningens grund och på den känsla af stamfrändskap och
gemensamhet i andliga intressen, som efter reformationen knutit de
germanska länderna närmare och mera medvetet tillhopa, men
samtidigt sökte man genom häfdandet af det svenskt nationella
förvärfva vårt land en dess politiska triumfer värdig ställning inom
flera kulturgrenar. Man drömde med storslagen hänförelse Sveriges
språk och historia tillbaka till urtiden och sköt dem hardt när som
grundval under all annan bildning, men vitterhetens idéer blefvo
lånegods, och från Tyskland, den protestantiska odlingens
hufvudsäte, hemfördes de religiösa åskådningssätt, som gjorde Sveriges
kyrkliga utveckling i det hela till en afbild af den tyska.
Mottagligheten var lika stor som förbindelsen med landen på
andra sidan Östersjön var liflig. Tyskland och Holland blefvo den
förnämsta genomgångsleden för det 17:de århundradets poetiska
ideal, då dessa begynte gifva riktning åt vår vitterhet. Men
talrika tryckta litteraturalster, liksom reseskildringar och
biblioteksförteckningar i manuskript, hänvisa på lika direkta inflytelser från
det romanska Europas bildningsområden, isynnerhet från Italien,
antikens arftagare i första hand, och från Frankrike, som med
år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
