Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 11. Spegels ord "Til Poesiens rättsinnige Elskare". Några grunddrag af hans estetiska åskådning och dess tillämpning på den episka dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Josef Helander.
merendels uti poctisk Dicht förestält Menniskiorna the alwarsamste
och nyttigste Lärdomar / wäl wetandes at the kräslige willia thet
Dygden skal giutas uti them genom Sockerrör / och tyckia thet
then kosteligste Balsam luchtar intet wäl noog / så framt the icke
bäran uti emaillerat Guld». Med tillämpning af den moraliska
vederhäftighetens kriterium omtalar Spegel vanligen den moderna
samtida litteraturen under form af mer eller mindre direkt polemik
till förmån för sina religiöst etiska intressen. Det är högeligen att
beklaga, det Satan missbrukat poesien, som var ämnad att upphöja
Guds lof, till lättfärdigt skämt och dåraktig fåfänglighet;
»förthenskul bör man taga then Gyllene Tungan utu then Roofachtige
Acans Tiäl / hwarest hon intet annat gör än ropar til Gudh om
Straff och Hembd»1.
Det starka nationalmedvetandet, som sökte sig näring i trägna
studier af Sveriges äldre språk och historia, hade ett bestämmande
inflytande äfven på poesien. Våra ärorika traditioner förpliktade
1 Den ofta dryftade frågan om skaldernas behof af inspirerande
stimulantier och det inflytande, detta utöfvade på deras sedliga värde, uppkallade äfven
Spegel till uttalanden, i hvilka han lofprisar vinet med ringaktning för poeterna:
Men Wjnetz största Kraft / thes aldrabäste Nytta
Är thenna / at thet kan Poetens Ande flytta
Högt up från Jordene til Himmel-reeste-Högder
Ther han i Fattigdom tjdt giör sig Tusand Frögder
Och schrifwer stoora Ting om Gudar och Gudinnor
Omskönt man honom mest blant wersta Slöder finner:
Ach Wjn! Ach Drufwe Blood! Ach Bacchi ädla Planta!
Jag haar än aldrig hört Poeter som tig danta /
Ty tu wilt kraftelig it höglärdt Hufwud styrkia
När thet Ormstunget är / och hielpa til at yrkia
Een nestan Brödlöös Konst och’ Hélicon bekläda
Med Verser, så man kan them under Fötter träda;
Hwad hafwer Baudius, hwad Douzerne utguttit?
Hwad är af Opitz, Catz och Taubmans Penna fluttit?
Hwad hafwer Ariost, hwad haar Buchanan drefwet ?
Hwad Barle, Heyns och Rist, som sämligt hafwa schrefwet?
I Sanning! Cyrrhæ Flood och the Castalske Brunnar /
Omskiönt the öste ut otalig tusand Tunnor /
The hinte dock ej til /om tu ej Evan stoore
Som oftast Spädde på och Pennan wåter giore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
