Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 12. Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen. Dess svenske bearbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 9305
1705 och 1725 innehålla några direkta uppgifter å titelbladen
rörande författaren, var fältet öppet för gissning, och inom kort
uppstodo tvänne olika traditioner, hvilka båda gjorde anspråk på
trovärdighet. Genom biskop A. Ol. Rhyzelii försorg påbegyntes
emellertid år 1745 en sammelupplaga af Doct. Haqvini Spegels
Åtskilliga Poötiska Skriffter, främst Guds Werk och Hwila, och
från denna tid hade den åskådning, som hänvisade till Lucidor
såsom skapelsemotivets svenske bearbetare, tystnat. Först i våra
dagar har samma tradition genom öfverbibliotekarien G. E.
Klemmings uppsats i Samlaren 1883 vunnit ett nytt språkrör och under
några år äfven tilltro. I ett nytt skede har frågan införts genom
docenten E. Wrangels i Samlaren 1891 upptagna artikel »Bidrag
till lösningen af frågan: Hvem har författat Guds Werk och Hwila?»,
hvilken förtjänstfulla artikel framställer afgörande kriterier för att.
Spegel verkställt den svenska bearbetningen.
Ryktet om Lucidors sysslande med skapelsemotivet anknyter
sig till ett uttalande från dennes egen mun. I ett lag af vänner
och bekanta, hvilka lofordade hans poetiska talanger, skall han
nämligen hafva yttrat: »mina wänner och bröder, detta är lapperi,
men när I få see Lasses sju Dagar torde vara något att säga».
Hans vän och studiekamrat, landtmätaren Christofer Stenklyft,
hvilken i ett privat samtal berättat dessa ord 40 år efter Lucidors
död1, byggde på dem det antagandet, att Lucidor var den
svenske auktorn till G. W. o. Hw., ehuruväl biskop Spegel öfverarbetat
hans utkast. Mera än att Lucidor sysslat med en skapelsedikt,
säger icke denna historia, men det finnes intet hinder för att de
båda skalderna sammanträffat i Uppsala under förra delen af år
1669 eller i Stockholm åren 1671—1674, och att Spegel efter
Lucidors död fullföljt en plan, som ursprungligen kan ha tillhört den
senare.
Från en hypotes till ett bestämdt påstående var öfvergången
lätt gjord. Utan motivering uppgifves Lucidor vara författaren i
ett litet häfte (R. 618, Uppsala), hvilket betecknar sitt innehåll
så
1 Stenklyfts berättelse upptecknades af C. M. Björner. Jfr Samlaren 1881,
sid. 10 och 1883, sid. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
