Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 13. Guds Werk och Hwila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 217
I kunskapernas omfattning, i förståndsskärpa och etiskt
religiösa intressen är Spegel mera utvecklad än föregångarne. Hans
horisont är vidare, hans värld mera mångfaldig och omskiftande.
Genom sin förmåga att sätta den yttre naturen i rapport med
människans själslif och hennes moraliska erfarenheter har han tillfört
skapelsedikten många skarpsinniga observationer, där Arøboe och
du Bartas naket berätta. De för ett rättroget sinne farliga
blindskären äro klarare utmärkta hos Spegel, och han träder läsaren
närmare inpå lifvet såsom lärare och vän.
Men hos du Bartas och Arøboe spåras en djupare ingifvelsens
entusiasm. Spegel besitter en betydligt större allmänt vetenskaplig
och estetisk bildning än dessa båda, och kanske har man att däri
söka anledningen till hans märkbara tvifvel på möjligheten att af
detta episka stoff kunna åstadkomma en konstnärligt värdefull
produkt. Han hade i estetiska insikter gått framom sin egen
skapande förmåga. Hvad som felades hos skalden skulle ersättas af
den mångkunnige lärarens undervisning. Den didaktiska bredden
i hans verk omintetgjorde all episk rörlighet. Du Bartas besatt
konsten att berätta. Hans retoriskt deklamatoriska stil präglas af
sinne för renässansens »genus Heroicum», men hos Arøboe och
ännu mer hos Spegel, som upptog ett färdigt, länge bearbetadt
material, framträder förmågan af själfständiga tillsatser icke i episk
kraft utan i moraliserande tillämpningskonst och i ett afgjordt
lyriskt sinne. Bedömd efter en senare tids måttstock hade Spegel
därför missräknat sig på sin egen anläggning, då han tog sig före
att sammanskrifva G. W. o. Hw. Du Bartas episka ton fattas
honom. Men väl äga hans detaljer ofta nog större afmäjsling och
konstmässighet. Krystade bilder och djärfva oratoriska figurer äro
lyckligt retoucherade, och du Bartas konstgjorda antiteser
upplösas i en mindre bombastisk framställning. Då Spegel på egen
hand utvecklar någon idé, är hans stil i det hela kraftig, åskådlig
och bildrik, men de goda ansatserna afbrytas genom en på hans
egen sångarförmåga riktad, förringande själfbespegling, som strider
mot diktverkets natur och visar hans behof af ledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
