Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 13. Guds Werk och Hwila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Josef Helander.
Faar wäl tu stoore Kung! Som förer alla Flottar
Och twingar ganska snart the störste Werldens Drottar /
Tu Köpmäns Wexcl Bank / tu Förstars Mätes-Mader
Tu Länders Gränse-Rjft / tu Fiskens Foster-Fader
Tu Perle Åkker! Tu Coralle-Trägård sköna!
(Sid. 98, jfr Arøboe sid. 97—98.)
Man spårar häri den lohensteinska stilens öfverlastade
grannlåätskram och concettimanerets anhopning af pösande bilder och
ordspel. Men hos Spegel och hans landsmän var detta upplånadt
prydnadsgods och utslaget af de yfverbornas lifskraftiga öfvermått,
icke en fallande litteraturs försök att skapa storhet af bombastisk
onatur.
Från medeltidens Virgilius-kult hade senrenässansen fått i arf
uppfattningen af epiken som den främsta af alla diktarter. Ur
Aeneiden drog man reccptet för den episka diktens anordning och
för de oundgängliga episoderna. Att noggrant följa detta recept
var att lyckas. Men de stränga reglerna upplöstes efter hand, och
därtill medverkade sträfvandet efter ett stort kristet epos. Tassos,
Spensers och Miltons verk bibehöllo det klassiska i anläggningen,
men skapelsehistorien som episkt motiv lade genom sin egen natur
hinder i vägen för detta regeltvång. Där kunde icke inryckas
beskrifningen på blodiga slaktningar eller nedstiganden till
underjorden, ingen hjälte fanns, till hvars öden drömmar och profetiska
syner anknöto sig, och Horatii föreskrift, att skildringen bör
begynna in medias res, kunde ej heller tillämpas. Hårda domar
uttalades därför öfver du Bartas’ dikt af samtida lagstiftare för
poesien, men dess popularitet besegrade allt motstånd, och tack
vare de oklara begreppen rörande den heroiska diktens väsende
kom man efter hand att under denna kategori hänföra hvarje
panegyrisk didaktisk dikt på heroiskt versmått, hvarmed i främsta
rummet förstods alexandriner utan strofisk fördelning. Spegels försök
att skänka vårt land ett lärdt konstepos stöder sig på denna breda
bas och uppfyller onekligen den Opitzska definitionens fordran, att
en heroisk dikt bör vara vidlyftig och handla om höga ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
