Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 14. Spegels parafraser öfver Davids Psaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 Josef Helander.
Spegel afsåg sina Psaltareparafraser till gudstjänstligt bruk,
och de måste ur den synpunkten betraktas. En psalm med
uteslutande judaiserande tendenser var liturgiskt mindre
användbar, ehuru den förkärlek för det gammaltestamentliga bibelordet,
som präglade denna tids åskådning och predikan och som i vissa
delar af vårt land t. o. m. urartade till afgjord judaism,
medgaf ett synnerligen fullständigt tillgodogörande af Psaltarens
innehåll. Svåärigheten vid parafraseringen var att finna
medelvägen mellan troheten mot ürtexten och de nytestamentliga
krafven. Psaltarens etiska och religiösa karaktär framträder i Spegels
parafraser märkbart modifierad, ehuru den gammaltestamentliga
tonen med omsorg blifvit bevarad. Hvad som hos Ebreerna tedde
sig som historiska och religiösa fakta får hos Spegel, där så ske
kan, en till ordalagen bibeltrogen formulering men med
underskjuten symbolisk betydelse. Den judiska poesiens ideliga
antropomorfismer och antropopatismer vid framställningen af öfverjordiska
ting kräfde emellertid för att gifva ett fullödigt uttryck åt den
nytestamentliga församlingssångens anda en frihet i behandlingen och en
själfständig urskillning, som Spegel med sin pietetsfulla tro på den
verbala inspirationen i hvarje bibelvers icke kunde tillåta sig.
För hans ögon uppenbarade sig i de förhållanden, som väckte
Ebreernas åkallan och tacksägelse till utbrott af oöfverträfflig poesi,
en lång följd af paralleler till företeelserna i hans samtid. Samme
Härskarornas Herre hade dragit ut till kamp med den rätta trons
försvarare och emot de otrogna, vare sig nu dessa voro hedningar
eller papister, och Hans lidande folk hade funnit hjälp i nöden.
Samma centralisation af kult och regering, som i det gamla
förbundet knöt sig till namnet Jerusalem, fann i andra former ett
slags motsvarighet i Karl XI:s maktfullkomlighet. Samma
idealisering af konungens person och namn, som framträder i Psaltaren,
rörde sig ock i det sjuttonde århundradets Sverige. Spegels egen
tid syntes honom därför i fullaste mått lämpad att genom
sjungande tillägna sig hela Psaltarens ljuflighet. Den sunda kyrkliga
takt, som förmådde psalmbokskommittén att motsätta sig hans
yrkande på hela den versifierade Psaltarens upptagande till kyrkobruk,
var i hans ögon ett misskännande af denna bibelboks religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
