Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 16. De allmänna dragen af Spegels psalmlyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 Josef Helander.
diktning. De latinska medeltidshymnernas poetiska rikedomar
utvecklade hans smak och höjde begreppen om den kyrkliga
psalmens möjligheter, och med de latinska epiteten som förebild
förlänade han sin egen stil mera spänstighet och klang. Ännu större
betydelse för hans utbildning ägde den tyska hymnologiska lit
teraturen, hvilken stod som den bestämdt erkända förebilden för vår
svenska psalmsång. Genom sina många med urskillning gjorda
öfversättningar och bearbetningar därifrån har han betydligt förökat
den svenska psalmens uttrycksmedel.
Spegel är en af de förnämsta skaparena af vår religiösa
terminologi, både i sång och predikan, och i förmågan att gifva
för vårt svenska nationallynne och våra religiösa behof träffande
och poetiskt kraftfulla uttryck äger han först i Wallin sin öfverman.
Sammanställas dessa båda blott som skaldebegåfningar och ur
enbart estetisk synpunkt, är Spegel oafsedt tidsskillnaden bety dligt
underlägsen. Men bland de folkets älsklingspsalmer, som framgått
ur deras diktning, har det fromhetens direkta och omedelbara
allvar och den kyrkliga gedigenhet, som karaktäriserar Spegel, ofta
mer än den glänsande sångarbegåfningen i Wallins religiösa
originaldikter visat sig äga makt att fylla ett människohjärta. Den
Spegelska psalmen går en närmare in på lifvet. Den äger mindre
poesi och kompositionskonst men mera folklighet och realitet, och
törhända är det ändock dessa egenskaper, som bevara sig längst.
Det är en från olika landsändar upprepad prästerlig erfarenhet,
att menigheten åtminstone på landsbygden med största
förkåärlek dröjer vid de gamla kärnpsalmerna från det 16:de och 1 7:de
århundradet. I öfver 200 år ha de spegelska psalmerna
sjungits nästan söndagligen och mottagas ständigt med lika stor
tillfredsställelse — men det är genom Wallins förträffliga
omredigeringar de gjorts mera njutbara för vår tid.
Spegels samtid var ett på psalmen arbetande släkte, då alla
med intresse granskade, samlade och gjorde afskrifter. Psalmen
var ett lifsbehof, och det är något af skapandets hänförelse, som
besjälade hela folket. Man upptog psalmens ord med en trosfrisk
förtröstan, som om de talats från himmelen. Den enskildes lif var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
