Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
HÅRDA TIDER
med piskan för att gifva honom bättre hållning,
och beredda sig på att i stor gala passera under
herrgårdens fönster, ty vägen förde där tätt förbi,
det såg han redan.
Ju närmare han kom de mörka rutorna, hvilka
likt forskande kalla herrskapsögon späjade ut
öfver vägen, desto mera kände han det vanvördiga
i sina önskningar nyss. Det var icke bara en
karaktärsbyggnad den egendomen höll sig med,
— det var hela två! Den, som låg närmare
vägen och likasom kontrollerade de förbifarande,
var gammal och ärevördig med mörknad färg
öfver sina två våningar, och den drog sig
förnämt tillbaka från landsvägens omedelbara
närhet bakom en hel kal skog af fruktträd, — äplen
och päron och körsbärsträd, gissade han.
Det var egentligen dumt af herrskapen att
bygga sina hus så där nära vägen och störa
landsvägsfriden för stackars forbönder, tyckte han. Den
andra byggnaden var alldeles ny och stor och
ståtlig, med höga spetsiga gaflar och utskurna
träprydnadar öfver alt. Nymålad var den också,
och den låg där bred och grann och
själfmed-veten midt i en stor trädgård, så att den
egendomsherren alt såg ut att stå sig ändå, trots de
öde åkrarna.
Österbottningen gaf en hastig blyg tanke ät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>