Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I io
hårda tider
draga till annan marknad, enligt deras
öfverenskommelse. Den tänkte han likväl hålla, ty han
kunde aldrig vara säker på att icke Kalle Pihl
fann på något fanstyg, som satte Lehtimaa illa
emellan, ifall han icke uppfylde öfverenskommelsen.
Så slog han sig ogeneradt i slang med
gårdsfolket och lät Kalle Pihl gå sina vägar för sig.
Kalle Pihl, som förgäfves tittat efter den vackra
Anna, gick till stalldrängen, hvilken tycktes
gömma på en bränvinsflaska, efter han såg så viktig
ut, och bad honom att icke gifva den andre
österbottningen af den, emedan han redan var drucken
nog och skulle ställa till oreda, om han blef än
drucknare. Hans ord blefvo märkvärdigt nog
hörda, ty drängarna hade ännu ingenting förtärt
af sitt förråd, — annars skulle det bara retat dem
till att försöka supa den främmande dödfull. Det
låg alltid en viss manlig täflan i styrka förstås,
såväl i att bära ett rus som i att bära hvilken
annan börda som hälst.
De kommo fram till gungan i den lugna
kvällen och satte sig upp så många den någonsin
rymde. Flickorna två om två, småhisnande och
varma, hakande sig fast-med armarna vid
gungans bärare och bänkar, gossarne stående mellan
dem och hållande sig fast endast i en bärare, då
de gåfvo gungan fart. I början hade det öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
