Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårda tider
93
välkomstelakheterna gått öfver. Sedan, när
gungan saktade farten, lutade hon sig bakåt, såg
Kalle Pihl rätt in i ansiktet och sade, som om
hon als icke märkt honom tidigare:
— Se där är ju österbottningen också!
Godafton! Man brukar hälsa på sina bekanta här i
Tavastland, men det är väl inte seden i
Österbotten?
o
— Ah — jo, tog österbottningen upp
sarkasmen, — det beror på huru väl man blir
mottagen af dem, när man första gången möter dem.
— Brukar man taga illa emot sina bekanta
i Österbotten? Anna Mellilä sken af naiv för
våning.
— Nej, — men det gör man i Tavastland.
— Ska det vara möjligt, om det är en
hygglig bekant?
— Man tycks inte häller ha något godt minne
i Tavastland.
— Inte det? Och ändå kommer jag ihåg
att vi träffats, fast det är flera dagar sedan, och
fast vi inte sett hvarandra sedan dess.
Det var alt en tös som hade mun på skaft.
Österbottningen betänkte sig innan han fortfor,
ty alla på gungan sutto och lyssnade till dem,
och de andra nere på marken blefvo också
intresserade. Han gaf ett hurtigt ögonkast åt sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
