Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDA TIDER
22 1
tade goda upplysningar, att kvinnan skulle fä gå
ed, efter hon hade sina papper i ordning.
Domaren grymtade harmset, förestafvade eden, och
Johanna sade efter den med tydlig, glad röst utan
att skälfva på de framsträckta fingrarna. När det
var gjordt, drog hon ett långt tillfredsställelsens
andetag och sade:
— Nå, nu skall man åtminstone tro mig!
Sedan berättade hon tydligt och vidlyftigt
i ett flytande föredrag alt om den mördade, om
Lehtimaa och om sig själf, vädjande till åhörarne
och nämden, och hon blandade in både kapten
Thoreld och den mördade Anna i sin berättelse,
deras förhållande innan giftermålet, sådant hon
fått veta om det på Herrö, och sina egna åsikter
om att kapten Thoreld lockat hennes man till
tvegifte genom stora löften, bara för att bli Anna
kvitt.
Vittnesmålet väckte stort uppseende i salen,
och domaren själf blef så intresserad att han
glömde det mycket af hennes långa andragande
als icke hörde till saken. Men när hon började
fortsätta om kapten Thoreld, samlade domaren
sig ändtligen och afbröt henne med att hon skulle
hålla sig till saken.
— Jag har ingenting vidare att säga i den,
sade Johanna nöjd och afslutade sitt vittnesmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
