Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Och ulvar skola ligga bland fåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du var i hallen, när inbrottet skedde? Och hur
kom det sig, min vän? En pojke som du brukar ej
vara närvarande vid sådana tillfällen, om allt är rätt
beställt med hans affärer.
— Jag visste, att inbrottet skulle ske, det vill säga
jag misstänkte det. Därför hade jag gömt mig i hallen,
när det skedde. M. Baraulet sov i sin loge, det såg jag,
hörde jag, menar jag, ändrade han sig, varvid alla
skrattade utom Baraulet, som betraktade honom med
hotfulla ögon.
— Men han rådde nog inte för det, fortsatte Georges
ädelmodigt. Jag tror att han fått opium eller något sådant
av mr Lally.
— Pojken yrar, ropade direktören. Sluta med det
här förhöret, M. Pontet, och skicka ut honom. Det här
är ju rena vansinnet.
— Vem är mr Lally? frågade kommissarien lugnt.
— Bartendern, som han arbetar under. Jag minns
nu, att han klagat över pojken. Det är simpelt att ljuga
ihop sådana historier, Georges, för att söka hämnas på
en oförvitlig man som Lally.
— Får jag be er, direktör, avbröt kommissarien lika
lugnt, att sända efter mr Lally; och fortsätt din berättelse,
Georges. Du såg alltså, att Baraulet sov, hörde,
menar jag, och tror att han fått sömnmedel; vad såg
du mer?
Medan M. Dachs ännu blekare försvann för att hämta
mr Lally, fortsatte Georges, lugn i medvetande om
kommissariens beskydd:
— Jag såg inte mycket och hörde inte mycket annat
heller på en lång stund, tills en dam kom gående utför
trappan, försiktigt — så här — och...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
