Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur försynen luggade Adamsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnen äro så svåra för oss i Frankrike. Vi kunna alla
göra små felsteg. Mon Dieu, ja! Ni skall finna oss mycket
resonabla, monsieur!
— Mitt namn är inte Adamsson; jag heter greve
Stålfelt och bor på...
— Herr greven har ett pass?
Pass, pass, satans pass. Jag kan smita i eftermiddag,
tänkte Adamsson, och sade:
— Nej, men jag skall sända efter ett från Sverige.
Det tar inte lång tid.
— Monsieur, ljög den lille herrn med det
trovärdigaste och mest bedrövade ansikte, detta är omöjligt.
Man har spårat er hit från Paris. Den franska polisen
har redan gjort efterforskningar och begär ert
utlämnande ...
Ack, de satans parisbyglarna, tänkte Adamsson,
bräddfull av fasa. Ja, vad hade jag där att göra. Hur
många år är det man får? Fem, sex ... O, om jag fått
stanna i Dackemåla.
Rösten avbröt honom:
— Monsieur, ni skall finna oss mycket resonabla.
Den franska polisen begär ert utlämnande till Sverige;
vi önska icke utlämna er. Vi vilja ej ha några skandaler
här, monsieur Ad-damsson. Detta är ett lugnt, fredligt
land, monsieur Ad-damsson.
Jo, fyfan, svor Adamsson invärtes, fyfan.
— I afton går det en båt härifrån till England, en
exkursionsbåt. England, monsieur, är ett fritt land, där
polisen är föga påträngsam. Önskar ni följa med denna
båt?
— Ja, ja, sade Adamsson, hur dags går den? Jag reser
genast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
