89 avgifter, understödsbelopp och dylikt. Tvister beträffande orga- nisationsfrågor behandlas av den särskilt tillsatta styrelsen. Denna består av tre ledamöter, av vilka metallindustri- arbetareförbundet utser två och gjutareförbundet en. Krav på en kartell mellan dessa båda förbund och gruv- industriarbetareförbundet framfördes hos sistnämnda för- bunds kongress år 1926. Kongressen uttalade sig till förmån för detsamma, men det hade ännu år 1931 icke kunnat förverkligas. År 1929 upprättades en kartell mellan handelsarbetare- förbundet och livsmedelsarbetareförbundet. Syftet med denna är bl. a. att slita mellan förbunden uppkomna gräns- tvister samt att sörja för samarbete beträffande avtalsupp- sägningar och avtalsuppgörelser, som på ett eller annat sätt beröra båda förbundens intressen. En samarbetskommitté, bestående av två representanter för vartdera förbundet, handhar kartellens angelägenheter. Då landsorganisationens kongress år 1926 behandlade industriförbundsfrågan, tog den även sikte på kartellerna. Utan att direkt angiva detta i sitt uttalande auktoriserade kongressen dem. I uttalandet heter det: ”De förbund, som bilda karteller, uppmanas att bedriva arbetet inom dessa på sådant sätt, att förutsättning för en snar orga- nisatorisk sammanslagning kan äga rum.” 17. Det lokala organisationssystemets utveckling. Ursprungligen var fackföreningsrörelsens organisations- system synnerligen enkelt. Det utgjordes endast av lokala, i reg^l yrkesvis bildade föreningar, i vissa fall löst sam- manslutna i lokala samorganisationer. I Stockholm be- nämndes: såsom i det föregående omtalats, den lokala sam- organisaticnen ”Fackföreningarnes centralkommitté”. Även sedan fackiJVeningarne hade sammanslutit sig i fackför- bund bibehöliv.' på en del platser dessa samorganisationer, ehuru, särskilt efter det fackförbunden hade sammanslutits i en landsorganisation, deras befogenheter avsevärt in- skränktes.