Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ur medlemsstatistiken - 7. Organiserade och oorganiserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Postmannaförbundet synes vara det förbund, som nått
längst i sina strävanden att samla alla arbetare inom facket.
Enligt 1923 års statistik skulle det komma att omfatta icke
mindre än 94 % av de arbetare, som det har att räkna med.
Därefter kom tobaksindustriarbetareförbundet med 88,8 %,
måleriarbetareförbundet med 88 %, järnvägsmannaförbun-
det med 84,5 % och sko- och läderindustriarbetareförbundet
med 80 %. Ifråga om ytterligare fem förbund kan det kon-
stateras, att mer än tre fjärdedelar av de inom deras verk-
samhetsområden sysselsatta arbetarne redan äro organise-
rade.
Resultatet av folkräkningen år 1920 *) gav vid handen,
att antalet lönearbetare i vårt land då utgjorde icke mindre
än 1,377,183, varav 950,498 män och 426,685 kvinnor. Det
är emellertid utan vidare klart, att en mycket stor del av
dem, som upptagits i nedanstående tabell, icke kunna utan
vidare anses såsom organiserbara ur fackföreningsrörelsens
synpunkt. Detta gäller framförallt t. ex. den stora gruppen,
som inrangerats under rubriken ”Husligt arbete”. Även-
ledes är det naturligtvis mycket problematiskt, om man
kan betrakta en större del av de vid jordbruket syssel-
satta såsom predisponerade för deltagande i fackförenings-
rörelsen. I tabellen finnes å andra sidan inga uppgifter
rörande i allmän tjänst anställda. Detta beror därpå,
att det icke låter sig utan vidare göra att särskilja
de med arbetarne jämställda löntagarne och andra. An-
talet kronohantverkare, arbetare och dylika vid försvars-
väsendet utgjorde något över 5,000, och antalet sjukskö-
tare och sjuksköterskor omkring 12,000, varav icke mindre
än 10,855 tillhörande den sistnämnda gruppen. Vidare är
att märka, att i tabellen ej heller upptagits befattningshavare
vid kommunikationsväsendet — post, telegraf, telefon, järn-
vägar, spårvägar o. d., — beroende därpå, att man här icke
gjort någon åtskillnad mellan s. k. högre och lägre befatt-
ningshavare.
*) Statistisk årsbok för Sverige 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
