234 dess egna medlemmar. Sympatiserande förbund, som ut- betala högre understöd än vad som gäller inom det förbund som begärt sympatistrejk, skall alltså av egna medel betala skillnaden. Vid sympatistrejk, som företages på framställ- ning av landssekretariatet, utbetalas av landsorganisationen understöd med i dess stadgar fastställt belopp. 8. Sympatistrejk, storstrejk och generalstrejk. Medan sympatiblockad endast förutsätter en passiv solidaritetsyttring från av strejken icke direkt berörda arbe- taregruppers sida, innebär sympatistrejken ett aktivt ingri- pande. Den senare kan företagas antingen inom det av den ursprungliga strejken berörda företaget eller utanför det- samma. I förra fallet kan den företagas av arbetaregrupper, vilka antingen tillhöra samma förbund, som iscensatt den ur- sprungliga strejken, eller ett eller flera förbund, som äga medlemmar inom företaget, men icke befinna sig i konflikt med detsamma om sina medlemmars arbetsvillkor. Om t. ex. bageriarbetarne vid en spisbröds fabrik tillgripit strejk i syfte att tilltvinga sig viss löneförhöjning, kan det, sett ur dessa arbetares synpunkt, bli nödvändigt att det för- bund, av vilket de äro medlemmar, ser till att även de vid fabriken anställda brödutkörarne strejka för att därmed hindra fabriksägaren från att fullgöra sina leveransavtal med hjälp av inneliggande lager. Om brödutkörarne tillhöra samma förbund som bageriarbetarne, torde det inte vara förenat med några större svårigheter att iscensätta en sym- patistrejk, men om utkörarne äro medlemmar av t. ex. trans- portarbetareförbundet eller handelsarbetareförbundet, kunna svårigheterna bli stora nog, i all synnerhet om mellan dessa respektive förbund och fabriksägaren finnes ett kollektiv- avtal, som innehåller förbud mot strejk under avtalstiden. Därest strejk pågår inom en viss industri eller ett visst yrke kan det bli nödvändigt att försöka påskynda en upp- görelse på så sätt, att arbetarne inom vissa andra industrier eller yrken nedlägga arbetet för att utöva påtryckning på