Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
trots ett ganska starkt motstånd från arbetsgivarnes sida.
Även om man icke kan säga, att arbetareorganisationerna
hade tagit detta initiativ med omtanke om arbetsfreden i
och för sig, utan fastmera för att skapa garantier för be-
varandet av de av dem framtvingade förbättringarne i ar-
betsvillkoren, är det ett faktum, att man inom fackförenings-
världen höll strängt på den satsen, att arbetsfreden skulle
upprätthållas under avtalstiden. I avtalen hade också i vissa
fall stadgats förbud mot arbetsnedläggelser under deras giltig-
hetstid, och överträdelse av förbudet hade förekommit endast
i några få fall. Enligt den officiella statistiken hade under
åren 1903—1907 förekommit endast 4 sådana överträdelser.
Antalet arbetsinställelser, vid vilka förekommit brott mot
kollektivavtalets bestämmelser, hade utgjort 65, av vilka 36
hade skrivits på arbetarnes konto och 29 på arbetsgivarnes.
De flesta avtalsbrotten hade föranletts av tvist angående
lönens storlek. Av dessa hade arbetsgivare gjort sig skyldiga
till 16 och arbetare till 11. De fall, då antalet av arbetarne
företagna avtalsbrott hade överstigit antalet av arbetsgivare
förorsakade, gällde bestämmelser rörande förhandling, för-
likning och skiljedom samt angående uppsägningstid.*)
Även inom arbetsgivarevärlden torde ursprungligen den
meningen ha varit förhärskande, att kollektivavtalet skulle
utgöra en absolut fredsgaranti. Inom Svenska arbets-
givareföreningen utbildades emellertid en annan uppfatt-
ning. Det var naturligt, att man där började inrikta sina
strävanden på att försöka åstadkomma likartade principiella
avtalsbestämmelser inom hela föreningens verksamhetsom-
råde, vilket skulle ske genom att s. k. riksavtal upprättades.
Det var särskilt principen arbetsgivares rätt att leda och
fördela arbetet och att fritt antaga och avskeda arbetare,
som man härvidlag tog sikte på. Denna princip hade utfor-
mats i föreningens stadgars 23 :dje paragraf, enligt vilken
varje till föreningen ansluten arbetsgivare var skyldig att
kräva att ifrågavarande princip blev fastslagen i kollek-
*) Arbetsinställelser under åren tqo^—1907. Arbetsstatistik
E: 1., utgiven av K. Kommerskollegi avdelning för arbetsstatistik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
