261 trots ett ganska starkt motstånd från arbetsgivarnes sida. Även om man icke kan säga, att arbetareorganisationerna hade tagit detta initiativ med omtanke om arbetsfreden i och för sig, utan fastmera för att skapa garantier för be- varandet av de av dem framtvingade förbättringarne i ar- betsvillkoren, är det ett faktum, att man inom fackförenings- världen höll strängt på den satsen, att arbetsfreden skulle upprätthållas under avtalstiden. I avtalen hade också i vissa fall stadgats förbud mot arbetsnedläggelser under deras giltig- hetstid, och överträdelse av förbudet hade förekommit endast i några få fall. Enligt den officiella statistiken hade under åren 1903—1907 förekommit endast 4 sådana överträdelser. Antalet arbetsinställelser, vid vilka förekommit brott mot kollektivavtalets bestämmelser, hade utgjort 65, av vilka 36 hade skrivits på arbetarnes konto och 29 på arbetsgivarnes. De flesta avtalsbrotten hade föranletts av tvist angående lönens storlek. Av dessa hade arbetsgivare gjort sig skyldiga till 16 och arbetare till 11. De fall, då antalet av arbetarne företagna avtalsbrott hade överstigit antalet av arbetsgivare förorsakade, gällde bestämmelser rörande förhandling, för- likning och skiljedom samt angående uppsägningstid.*) Även inom arbetsgivarevärlden torde ursprungligen den meningen ha varit förhärskande, att kollektivavtalet skulle utgöra en absolut fredsgaranti. Inom Svenska arbets- givareföreningen utbildades emellertid en annan uppfatt- ning. Det var naturligt, att man där började inrikta sina strävanden på att försöka åstadkomma likartade principiella avtalsbestämmelser inom hela föreningens verksamhetsom- råde, vilket skulle ske genom att s. k. riksavtal upprättades. Det var särskilt principen arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet och att fritt antaga och avskeda arbetare, som man härvidlag tog sikte på. Denna princip hade utfor- mats i föreningens stadgars 23 :dje paragraf, enligt vilken varje till föreningen ansluten arbetsgivare var skyldig att kräva att ifrågavarande princip blev fastslagen i kollek- *) Arbetsinställelser under åren tqo^—1907. Arbetsstatistik E: 1., utgiven av K. Kommerskollegi avdelning för arbetsstatistik.