263 Regeringens ursprungliga förslag gick ju emellertid även ut på, att arbetsinställelse skulle få tillgripas under avtais- tiden i syfte att åstadkomma ändringar i arbetsvillkoren, av- sedda att gälla efter avtalstidens utgång. Ty, menade rege- ringen, ”omständigheter kunna förekomma, under vilka det i arbetsfredens intresse skulle vara högeligen önskvärt, att en bestämmelse kunde komma till stånd, som ägde giltighet även efter tiden för ett visst kollektivavtals utgång. Så är hän- delsen, då vid förhandlingar om slutande av kollektivavtal för en del av en industri eller ett yrke uppkommer tvist om bestämmelse av mera principiell innebörd och som enligt sin natur bör vinna tillämpning inom hela industrin eller hela yrket. Det måste då otvivelaktigt vara av största betydelse, att i samband med denna tvists avgörande frågan kan en- hetligt regleras över hela linjen för någon viss tid framåt utan avseende å, att för ifrågavarande industri eller yrke finnas flera kollektivavtal, som utlöpa å olika tid, så att den därvid fastslagna principen må för den bestämda tiden äga giltighet, dock, i händelse densamma skulle avvika från vad som i något gällande avtal stadgats, endast för den tid, som återstår efter att detta avtal gått till ända. Härigenom und- vikes, att samma strid möjligen kommer att upptagas på nytt, varje gång ett kollektivavtal på förevarande område utlöper. Att ett dylikt generellt avgörande skulle kraftigt främja arbetsfreden, är tydligt; det skulle ock vara ett verk- samt medel att befordra åstadkommande av dessa s. k. riks- avtal, efter vilka man med rätta strävar.” Om alltså regeringen och Svenska arbetsgivareföreningen voro eniga om behovet av rätt till arbetsinställelser under avtalstiden i ovan angivna syfte, hävdades i andra kretsar en rakt motsatt uppfattning. I sitt yttrande över lagförslaget yrkade sålunda lagrådet enhälligt på förbud mot arbetsinstäl- lelse för reglering av förhållandena mellan parterna efter avtalstidens slut. Regeringen ändrade också sitt slutliga förslag i enlighet med detta yrkande, dock med den modi- fikationen, att, därest sympatilockout eller sympatistrejk lag- ligen vidtagits av parter, bundna genom kollektivavtal, skulle