268 vari tvisten består, hemställa till de tvistande att i avbidan på tvistens lösning icke vidtaga, vidhålla eller utvidga ar- betsinställelse. Han skall därjämte kalla de tvistande till för- handling med varandra och därvid söka åvägabringa tvistens lösning.*) Lagen**) innebar ursprungligen icke skyldighet för tvis- tande att hörsamma förlikningsmans kallelse, men vid 1920 års riksdag vidtogs sådan ändring i lagen att dylik skyldighet uttryckligen föreskrevs. Någon skyldighet att realiter ingå på förhandling har däremot icke föreskrivits. I en libe- ral motion vid 1924 års riksdag yrkades, att förhand- lingsskyldighet skulle åläggas parterna. Något beslut i denna riktning blev emellertid icke fattat. Förhandlingar, som av förlikningsman anordnas med eller mellan de tvistande, skola i främsta rummet hava till syfte att åvägabringa överenskommelse i enlighet med anbud eller förslag, som under förhandlinga rne kunna bliva framställda från de tvistande själva, varvid förlikningsmannen äger att i arbetsfredens intresse föreslå ”jämkningar eller medgivan- den”, s. k. förlikningsförslag. Därest enighet icke kan vin- nas, kan han uppmana de tvistande att låta tvisten avgöras av skiljenämnd eller skiljedomare ”eller att eljest lämna uppdrag åt en eller flera personer, vilkas utlåtande de tvis- tande utfästa sig att efterkomma, att, efter prövning, om och i vilken mån de från ena eller andra sidan framkomna på- ståendena må vara befogade och på vilket sätt följaktligen den föreliggande tvisten rättast bör lösas, såsom skiljemän skilja de tvistande emellan”. Förlikningsmannen bör lämna sin medverkan för utseende av sådana skiljemän, men får icke själv åtaga sig skilj emannauppdrag. *) Riksdagen beslöt 1931 att vidtaga sådan ändring i lagen, att förlikningsman skall kalla de tvistande till förhandlingar även om tvisten ”icke medfört eller synes hota att medföra arbetsinställelser a\ större betydenhet”, förutsatt att arbetsgivare eller organisation, omfattande minst hälften av de av tvisten berörda arbetarna påkalla förlikningsmannens ingripande. Denna lagändring vidtogs i syfte att underlätta för sådana grupper av anställda, vilka vägras förhand- lingsrätt, att förmå arbetsgivare att ingå på förhandlingar. **) Svensk författningssamling n :r 245, 1920.