X. DEN POLITISKA INRIKTNINGEN. i. Frändskapen med det socialdemokratiska partiet. Då den socialistiska agitationen i medio av 1880-talet in- riktades på fackföreningsrörelsen, väckte den, såsom vi i ett föregående kapitel påvisat, föga genklang inom fackföre- ningarne. I de fall, då man icke rent av fördömde de socia- listiska idéerna, försökte man intaga en neutral hållning, förmenande att fackföreningsrörelsen borde förskonas från att bliva indragen i de politiska striderna. Det dröjde ju emellertid icke länge förrän socialdemokratin satte sin prägel på rörelsen. År 1886 antog fackföreningarnes centralkom- mitté i Stockholm ett fackföreningsprogram, vari den so- cialistiska grundsatsen, att ”arbetsvinsten bör tillfalla dem som arbeta”, underströks och en del rent politiska krav fram- ställdes. Samma år gjorde den första skandinaviska fack- föreningskongressen ett uttalande i anslutning till ”det social- demokratiska programmet”, enär ”det måste erkännas, att det privatkapitalistiska produktionssättet är ett ständigt hin- der för åvägabringande av lycka och förnöjsamhet i sam- hället”. Redan år 1883 hade emellertid den första röda fackför- eningsfanan invigts av d: r Anton Nyström*). Denna märk- liga händelse inträffade i Stockholms träarbetarefackför- enimg. Vid detta tillfälle gjordes även ett uttalande till för- mån för ett förslag angående ett allmänt arbetarepartis bil- dande och en socialistisk arbetaretidnings startande. *) Pen i första upplagan av denna bok lämnade uppgiften, att August Palm höll faninvigningstalet har befunnits oriktig.