XI. INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER. i. De internationella federationerna. Redan under skråtiden förekommo internationella förbin- delser mellan närbesläktade yrkesorganisationer i olika län- der. Skråtidens gesällväsende var sålunda en utpräglad in- ternationell företeelse även med hänsyn därtill, att mellan gesällorganisationerna i de olika länderna förekom sam- arbete. När därför det s. k. arbetaremötet i Örebro 1886 eller de därefter följande skandinaviska arbetarekongresserna re- kommenderade internationell samverkan mellan fackförenin- garne, så innebar detta icke i och för sig någonting nytt. Det är ju emellertid först under de senaste två decennierna, som denna internationella samverkan kunnat antaga fastare for- mer och så småningom utveckla sig till verkliga internatio- nella organisationer. Det är ganska naturligt, att vår svenska fackförenings- rörelse i första hand sökte anknytning till motsvarande rö- relser i de båda skandinaviska grannländerna och först på ett senare stadium trädde i förbindelse med fackförenings- rörelsen i de längre bort avlägsna länderna. Så kallade skan- dinaviska överenskommelser upprättades också ganska tidigt inom vissa yrken. I regel inskränkte de sig till en början till mera ideella uppgifter, till exempel utbyte av facktid- ningar och rapporter, för att så småningom utbyggas till att även gälla ekonomiskt understöd vid arbetskonflikter. Nu- mera torde så gott som samtliga fack- eller industriförbund i vårt land ha träffat dylika överenskommelser med motsva- rande förbund i Danmark och Norge.*) Liknande överens- *) Se Skandinavismen inom fackföreningsrörelsen, tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. VI, band II, sid. 60 och 82!